Detailed information, registration no.  2018-01467  
 
 
Research area:
Granted:  2018-11-14
Name:
Norrman, Jenny
Title:  Docent
Sex:  Kvinna
Email: jenny.norrman@chalmers.se
Univ./Department: Chalmers tekniska högskola - Geologi och geoteknik
Project title (sw): Ökad tillgång till ekosystemtjänster genom innovativ och skonsam efterbehandling - ECO-GRO
Project title (eng): Enhancing ecosystem services by innovative remediation using gentle remediation options - ECO-GRO
Adm. org.:
Classification: Multidisciplinär geovetenskap, Annan geovetenskap och miljövetenskap, Annan samhällsbyggnadsteknik
Grant (SEK):  
Abstract: Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till människans välbefinnande. Det kan vara produkter som livsmedel och träråvara, men det kan också vara andra tjänster som vi inte köper och säljer på samma sätt, t ex. att rena vatten, reglera klimat och att pollinera växter. När det gäller tjänster som inte köps och säljs på marknader är det lätt att man fattar beslut som påverkar dessa tjänster negativt för att man inte är medveten om dem, och för att uppmärksamma beslutsfattare och andra på detta har stora arbeten gjorts de senaste åren för att kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Därför har också begreppet ekosystemtjänster blivit uppmärksammat och man ställer större och större krav på att ta hänsyn till dessa t ex inom fysisk planering för att man skall kunna fatta välinformerade och mer hållbara beslut.Förorenade områden är ett stort problem i hela världen. I Europa har man identifierat 2,5 miljoner potentiellt förorenade områden och 80 000 av dessa finns i Sverige. Dessa områden efterbehandlas kontinuerligt, både av privata och offentliga aktörer. Den allra vanligaste efterbehandlingsmetoden är att gräva upp förorenad jord och lägga på deponi, vilket är en dyr men snabb och säker metod. Metoden är dock inte hållbar i längden: man producerar stora mängder avfall, förbrukar både stora mängder energi för transporter och naturmaterial för återfyllnad, transporterna är förknippade med både emissioner såsom luftföreningar, växthusgaser och buller, men också med olycksrisker. Naturvårdsverket har uppmärksammat detta och har satt upp mål för att öka användningen av alternativa och innovativa efterbehandlingsmetoder, för att åstadkomma mer hållbara efterbehandlingar av förorenade områden. Ett annat syfte är också att öka takten på efterbehandlingar, eftersom dagens takt inte kommer att räcka för att nå uppställda miljömål år 2050.En typ av innovativa efterbehandlingsmetoder går ut på att minska miljö- och hälsorisker på förorenade områden att förbättra jordens kvalitet (t ex tillföra näringsämnen, bättre struktur, justera pH etc.) och använda sig av växter, svampar och/eller bakterier. Dessa typer av långsamma och skonsamma metoder (på engelska: gentle remediation options, GRO) kan bryta ner, samla upp, förhindra spridning av föroreningar eller göra föroreningar mindre farliga för levande organismer. Samtidigt som dessa metoder kan minska risker, bidrar de också till att förbättra markens ekologiska funktioner, dvs. markens förmåga att fungera som livsmiljö för organismer. Genom att förbättra markens ekologiska funktioner, kan också marken bidra till att skapa ekosystemtjänster som kommer människan till godo, t ex rekreationsvärden och reglering av översvämningar och dagvatten.Det föreslagna projektet vill undersöka potentialen att förbättra tillgången på ekosystemtjänster vid förorenade områden som genomgår efterbehandling genom användning av skonsamma efterbehandlingstekniker. Projektet planerar att göra detta genom att: (1) utveckla en metod för att kunna identifiera och utforma skonsamma efterbehandlingstekniker utifrån jordens egenskaper på platsen, (2) undersöka hur skonsamma efterbehandlingstekniker kan bidra till positiva effekter i samhället genom att tillhandahålla ekosystemtjänster, och (3) undersöka hur detta kan bidra till förbättrade underlag för markplanering och således bidra till hållbar utveckling av förorenade områden och deras omgivningar.Nyttan med detta är dels att vi får en ökad tillgång på ekosystemtjänster, men också att undvika negativa effekter av grävsaneringar och på ett mer hållbart sätt att hantera miljö- och hälsorisker där det är möjligt. Om man kan genomföra efterbehandlingar som kan minska miljö- och hälsorisker till lägre kostnader så kan också offentliga medel räcka till att hantera fler områden, och samtidigt få samhällelig nytta genom att öka tillgången på ekosystemtjänster.