Detaljerad information för diarienr  2018-01494  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Jin, Quan
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: quan.jin@chalmers.se
Univ./Institution: Chalmers tekniska högskola - Byggnadsteknologi
Projekttitel (sv): Välbefinnande för personalen och produktivitet i hållbara kontorsbyggnader: en tvärvetenskaplig studie om nyckelfaktorerna för inomhusmiljö kvalitet
Projekttitel (eng): Occupant well-being and productivity in sustainable office buildings: A multidisciplinary study on the key factors of indoor environmental quality
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Arkitekturteknik, Husbyggnad
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Människan tillbringar mer än 80 procent av sitt liv inomhus och vi har därför alltid strävat efter att bygga beboeliga inomhusmiljöer - något som är helt avgörande för att skapa ett bra liv. Under de senaste decennierna har forskningen i allt högre grad visat att inomhusmiljökvaliteten har stor inverkan på användarens välbefinnande och produktivitet i kontorsbyggnader. I arbetet med att uppnå FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling (SDG) i Agenda 2030 är god hälsa och välbefinnande samt bra jobb och ekonomisk tillväxt två mål vi kan sträva efter på forskningsfältet för inomhusmiljökvaliteten. Det är dags att låta forskare och andra aktörer utveckla avancerade inomhusmiljöer i kontorsbyggnader för att förbättra användarens komfort, hälsa och produktivitet.Personalkostnader som lön och förmåner relaterade till bland annat arbetsproduktivitet, sjukskrivning och frånvaro från arbetet utgör bokstavligt talat 90 procent av kontorsbyggnaders totala rörelsekostnader som omfattar energi, hyra och personalkostnader. Även en liten insats för att förbättra användarnas välbefinnande och arbetsproduktivitet kan alltså ge avsevärda kostnadsbesparingar för byggnadens aktörer. Trenden just nu är att man inom byggnadsdesign går från att fokusera på energiprestanda till att fokusera på användaren.Trots att inomhusmiljökvaliteten är helt avgörande för användarens välbefinnande och produktivitet, och att till och med målvärden och klassifikationsplaner har föreslagits under de senaste åren, förstår vi idag inte de grundläggande kunskaperna bakom inomhusmiljökvalitetens nyckelfaktorer och orsakssamband och hur det påverkar användarens komfort, hälsa och produktivitet. Vår utmaning är att holistiskt studera de faktorer som härrör ur ett multidisciplinärt perspektiv och som kan ha inverkan på välbefinnandet och produktiviteten.För att fylla denna kunskapslucka syftar det här forskningsprogrammet till att utveckla avancerad inomhusmiljökvalitet i hållbara kontorsbyggnader genom att identifiera nyckelfaktorer och visa på orsakssamband från evidensbaserade undersökningar som främjar användarens komfort, hälsa och produktivitet. I denna evidensbaserade forskning kommer vi holistiskt att studera och integrera faktorer från byggnadsservice och -teknik, arkitektonisk design, individuella egenskaper och beteenden samt organisatorisk miljö. Både kvantifierad och kvalificerad data kommer att samlas in genom fysiska mätningar i inomhusmiljön och genom en subjektiv enkät i organisationen för att till att börja med uppnå en generell bild som kopplar samman relevanta kunskapsområden.Till stöd för forskningsprogrammets studie har vi tillgång till unika resurser genom såväl akademiska experter från Chalmers som aktörer från bygg- och designindustrin, fastighetsägare och hyresgäster. Vi kommer att utföra fältstudier i faktiska kontorsbyggnader i Sverige med hjälp av vårt webbaserade användarverktyg och data logger toolkit. Slutligen kommer vi att ta fram ett dataset över inomhusmiljökvaliteten för att bidra till framtida nationella datacenter för hållbara byggnader. En intressant landsövergripande studie mellan Sverige och Schweiz kommer även att utföras för att undersöka hur olika klimatzoner kan påverka resultaten.Studien kommer även att fungera som värdefull input för myndigheter och politiskt ansvariga som främjar ett användarcentrerat synsätt på byggnader i framtida utvecklingsstrategier. Projektets sociala följder förväntas vara att främja nationella användares välbefinnande och produktivitet på jobbet. När personalkostnaderna sjunker på grund av ett minskat antal sjukskrivningar och ökade arbetsprestationer gynnas både företagen och staten. Slutligen kommer resultatet att bidra till att uppnå FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling (SDG) i Agenda 2030 i Sverige på inomhusmiljökvalitetens forskningsfält.