Detaljerad information för diarienr  2018-01686  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Malm, Andreas
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: Andreas.Malm@hek.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - LUCSUS
Projekttitel (sv): Negativa utsläpp och den projekterade framtidens politik: Koldioxidlagring från biomassa (BECCS), politisk ekonomi och klimatforskningens sociala ansvar
Projekttitel (eng): Negative emissions and the politics of a projected future: Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS), political economy, and the responsibilisation of climate research
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kulturgeografi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Genom Parisavtalet förband sig världssamfundet till att begränsa höjningen av jordens medeltemperatur till max 2°C, helst inte mer än 1.5°C. Merparten av de modeller FN:s klimatpanel IPCC använder för att ta fram scenarier för utsläppsminskning postulerar att de målen endast kan nås med hjälp av teknologier för att ta koldioxid ut ur atmosfären. De pekar ut en specifik teknologi som den bästa kandidaten för att åstadkomma sådana "negativa utsläpp": koldioxidlagring från biomassa, mer känt som Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS). Idén här att odla biobränslen, skörda dem, förbränna dem i kraftverk, fånga den koldioxid som därmed frigörs och sedan permanent lagra den under jord. Jämfört med andra negativa utsläppsteknologier har BECCS fördelen att generera bränsle samtidigt som koldioxid sänks ned från atmosfären. Dessutom förmodas BECCS vara kostnadseffektivt, och kanske mest lockande av allt: teknologin tycks tillåta högre utsläppsnivåer fram tills den installeras i stor skala under 2000-talets andra hälft, då alltför omfattande tidigare utsläpp ska vändas i sin motsats. Kan BECCS lösa klimathotets synbarligen oupplösliga knutar?Riskerna och de potentiella konflikterna är många. Enligt en beräkning skulle implementering av BECCS för att nå Parisavtalets mål kräva markarealer för biobränslen motsvarande en tredjedel av den mark som för närvarande odlas på jorden. Det skulle oundvikligen få stora konsekvenser för markanvändning och komma i konflikt med matodling och naturskydd. Dessutom måste ett storskaligt bruk av BECCS räta ut frågetecken kring säkerheten i underjordisk koldioxidlagring, liksom kring vattenåtgången på biobränsleplantage, kostnaderna för att etablera en teknologi som ännu inte visat sig fungera i praktiken och, inte minst viktigt, sociala och politiska barriärer. Forskare har vid upprepade tillfällen påpekat att tilltro till BECCS och andra negativa utsläppsteknologier vilar på antaganden som inte tillräckligt begrundats. Annorlunda uttryckt: den bästa kandidaten för att hålla Parismålen tycks problematisk, eller till och med orealistisk. Risken är att vi binder fast oss vid en teknologi för att mildra klimatförändringarna som aldrig kommer att fungera, samtidigt utsläppen tillåts fortsätta öka.Föreliggande projekt syftar till att föra in samhällsvetenskapliga perspektiv i debatten om BECCS och negativa utsläpp i allmänhet. Vi söker svar på tre övergripande frågor: 1) Hur och varför kom klimatmodeller och IPCC-rapporter att fokusera på BECCS? Här studerar vi BECCS historia och frågar oss vilka intressen och värderingar som drivit fram teknologin till sin nuvarande prominenta ställning. 2) I vilken utsträckning har detta fokus på BECCS influerat klimatpolitiken och den privata sektorns klimatåtgärder? Här kartlägger vi attityder till och intressen i BECCS hos beslutsfattare, företag och utvecklare av pilotprojekt och frågar oss vilka syften sådana aktörer har när de främjar -eller inte- teknologin. 3) Vad har våra resultat för bredare klimatpolitiska implikationer -vilka lärdomar kan dras, och vilka alternativa vägar till klimatstabilisering kan övervägas?Vi lutar oss mot vetenskaps- och teknikstudier i vår förståelse av modeller som socialt och politiskt betingade skapelser. Under föregiven neutralitet vilar ofta intressemotsättningar och ett bristfälligt beaktande av teknologiers biofysiska och samhälleliga villkor. Politisk ekonomi ger oss verktyg för att vidare analysera sådana faktorer. I studiet av den aktuella utvecklingen av BECCS skjuter vi in oss på tre nivåer: FNs klimatförhandlingar, som vi kommer att följa noga på plats; EU, som länge spelat en ledande roll i klimatpolitiken; samt Sverige och USA, som båda trätt fram som spjutspetsar på området. Världens hittills enda kommersiella BECCS-anläggning opererar i Decatur, Illinois, medan ett svenskt företag vid namn Biorecro planerar för två storskaliga projekt i USA och verkar för snabb utbyggnad i Sverige -ett av få länder som redan inkluderat negativa utsläpp i sin inhemska klimatpolitik. Intervjuer, dokumentanalys, arkivstudier och etnografi kommer att begagnas. Resultaten ska aktivt kommuniceras till beslutsfattare, den private sektorns intressenter, modellkonstruktörer och det övriga forskarsamhället såväl som allmänheten. Kritiska perspektiv på BECCS och negativa utsläpp är av största betydelse för att belysa de klimatpolitiska val vi gör i dag och risken att de försätter oss i en i längden omöjlig sits.