Detaljerad information för diarienr  2018-01698  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Boyd, Emily
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: emily.boyd@lucsus.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - LUCSUS
Projekttitel (sv): Tänka om de ojämna konsekvenser av klimat förändringar (DICE)
Projekttitel (eng): Recasting the disproportionate impacts of climate change extremes (DICE)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Miljövetenskap, Kulturgeografi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Populärvetenskaplig beskrivningDet är många som nu uppmärksammar klimatförändringarnas roll i katastrofer efter det att en rad extrema väderhändelser har inträffat. Som exempel kan nämnas jordskred i Sierra Leone, översvämningar i södra Asien, och de tropiska cykloner som drog in över Filippinerna, Karibien, och (mest känt) Texas och Florida i USA. Stormen Irma har också framkallat förnyade krav på att de som förorenar mest ska betala önationer för "förlust och skada" eller "loss and damage" orsakad av klimatförändringar. Idén är inte ny. Så tidigt som 1991 efterlyste små önationer en försäkringspool som ett sätt att kompensera för den förlust och skada som stigande havsnivåer orsakar. Detta är inte den enda gången som extrema väderhändelser har framkallat krav på att adressera förlust och skada. Många kommer att minnas den filippinska delegatens innerliga vädjan under klimatförhandlingarna i Warsawa efter det att tyfonen Haiyan skördade mer än 600 liv 2013.Under många år har sårbara länder försökt driva att förlust och skada orsakad av klimatförändringar ska adresseras som en del av Förenta Nationernas klimatkonvention. Detta koncept har ofta kommit att bli associerat med ansvar och kompensation och har därför blivit väldigt kontroversiellt och impopulärt utifrån utvecklade länders perspektiv. Trots det har förlust och skada blivit en del av klimatkonventionens formella arkitektur, först 2013, i och med etableringen av Warszawas internationella mekanism (WIM), och senare som en del av Parisavtalet. De formella dokumenten fokuserar inte på ekonomi som ett sätt att adressera förlust och skada, vilket är centralt. Vidare fastställer den beslutande texten från Parisavtalet uttryckligen att artikeln om förlust och skada inte refererar till ansvar eller kompensation.Så, om det inte handlar om kompensation, vad betyder det att adressera förlust och skada? De officiella dokumenten ger inga tydliga svar: det skrivs om "strategisk ambiguitet" som man kan hävda har varit grundläggande för att få till stånd en framgångsrik överenskommelse mellan länder. Men nu har forskare och praktiker börjat fråga sig hur de kan adressera förlust och skada, och många är förvirrade; vad skulle det involvera? Experter har börjat ta fram koncept och ramverk för en policy för förlust och skada men hittills har det inte funnits någon övergripande och vittomspännande konceptuell och empirisk forskning som kan utveckla förståelsen av förlust och skada vad gäller policy och praktisk implementering. Det gör vår forskning aktuell och läglig, och vi strävar efter att etablera Sverige som ett förgrundsland vad gäller forskning om förlust och skada. Vår studie kommer att vara den första tvärvetenskapliga studie om förlust och skada som skär mellan Globala Nord och Globala Syd. Vi kommer att utgå från vår grundliga och mångåriga förståelse av anpassning och reslilensforskning och har redan publicerat några av de första artiklarna om förlust och skada. Forskningen kommer att utveckla baskunskap som är relevant för forskarsamhället vad gäller mätning, styrning och konceptuella aspekter kopplade till förlust och skada. Vår forskning har också stor betydelse för policy, och har potentialen att bidra till utvecklingen av förlust och skada som en del av Förenta Nationernas klimatkonvention, liksom att förse de lokala förvaltningar och myndigheter som ansvarar för att implementera insatser med praktiska rekommendationer.