Detaljerad information för diarienr  2018-01702  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Holgersen, Ståle
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: stale.holgersen@ibf.uu.se
Univ./Institution: Uppsala universitet - Kulturgeografiska inst
Projekttitel (sv): Vit hud, svart bränsle: En undersökning av den europeiska högerpopulismens (anti- )klimatpolitik
Projekttitel (eng): White skin, black fuel: Investigating the (anti-)climate politics of European right-wing populism
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Efter att USA drog sig ur Parisavtalet uppfattas ofta de europeiska länderna som avgörande aktörer i arbetet för att bromsa klimatförändringarna. Samtidigt genomgår politiken i många europeiska länder ett skifte åt höger, med högerpopulistiska partier i allt mer centrala positioner. De har motstånd mot invandring som huvudfråga, men de tenderar också att vara kritiska mot det vetenskapliga samförståndet om klimatförändringarna. Detta skapar en ny situation: precis när åtgärder för att minska utsläppen är viktigare än någonsin, blir partier med en regressiv klimatagenda en allt starkare politisk kraft. Men fenomenet har hittills lämnats outforskat. Detta forskningsprojekt kommer att utveckla den första systematiska analysen och jämförande studien av (anti-)klimatpolitiken i den europeiska yttre högern. I detta projekt kommer vi att fokusera på tre högerpopulistiska partier i tre länder: Sverigedemokraterna (SD), som har en ökande förmåga att påverka politiska dagordningar i Sverige; Fremskrittspartiet (FrP), som ingått i den norska regeringen sedan 2013 och är den kanske mest kompromisslösa försvaren av ytterligare utbyggnad av norsk olje- och gasproduktion; och Alternative fu¨r Deutschland (AfD), som med sitt inträde i Bundestag 2017 är den första politiska aktören med förmåga att på allvar ifrågasätta Tysklands satsningar på förnybara energikällor. Projektet kommer att besvara den övergripande forskningsfrågan: Hur och varför har de högerpopulistiska partierna intagit en position som ifrågasätter klimatvetenskap och stöder fortsatt användning av fossila bränslen? För att svara på detta arbetar vi också med tre underfrågor:  Vilka positioner, mer exakt, har dessa partier och deras nyckelrepresentanter intagit i klimatfrågan vad gäller vetenskapen och politiken, inklusive användningen av fossila bränslen?  Varför tenderar dessa partier att kombinera motstånd mot invandring med motstånd mot klimatvetenskap och snabba utsläppsminskningar?  Vilka är de bredare konsekvenserna av denna trend för klimatpolitik och utsläppsminskning i Europa? Teoretiskt kommer vi att bygga på tre olika huvudfält. För det första allmänna teorier om populism (t.ex. Laclau) och specifika teorier om nutida högerpopulism (t.ex. Finchelstein). För det andra teorier om kön, i synnerhet maskulinitetsforskning (t. ex. Connell; Anshelm & Hultman), och för det tredje etnicitet/"ras" (t. ex. Fanon). Att sammanföra forskning om maskulinitet med forskning om rasism blir centralt eftersom studier från så olika länder som USA, Sverige, Nya Zeeland och Brasilien visar att konservativa vita män är betydligt mer benägna att förneka klimatforskning och vara emot invandring än andra segment av befolkningen. Vi kommer att använda olika vetenskapliga metoder. Vi kommer att analysera vad de tre partierna och deras ledande personer har sagt eller skrivit om klimat och energi sedan 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram. Vi kommer att söka igenom partidokument, manifest, intervjuer i media och debatter i parlamenten, samt inlägg i sociala medier. Vi kommer också att leta efter de mest betydelsefulla uttalanden och förslag som gjorts under perioden mellan de respektive parternas grundande och fram till 2015 (från 1973 för FrP, 1988 i fallet SD och 2013 för AfD). Vi kommer att genomföra intervjuer med nuvarande representanter och aktivister i parterna på nationell, regional och lokal nivå i varje land. Vi ska skriva minst sex artiklar och en monografi och göra ett specialnummer av en miljötidskrift, samt publicera flera populärvetenskapliga texter i olika tidskrifter. Vi kommer att organisera två konferenser i Lund, en mindre 2019 för att etablera nätverk och sätta frågan på kartan, och en större i Lund 2022 där vi även bjuder in organisationer och enskilda från civilsamhället.