Detaljerad information för diarienr  2018-01704  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Kronsell, Annica
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: annica.kronsell@gu.se
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Globala studier, inst för
Projekttitel (sv): Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet
Projekttitel (eng): Intersectionality and Climate Policy Making: Ways forward to a socially inclusive and sustainable welfare state
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap, Genusstudier
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhetKlimatförändringarna ställer beslutsfattare på alla nivåer inför stora utmaningar. Världens ledare har enats om målsättningar i Parisavtalet och i FN:s mål för hållbar utveckling, men den svenska regeringen är särskilt ambitiös med målet att bli "världens första fossilfria välfärdsland" (Skr. 2017/18: 146 p 47). Det nya klimatpolitiska ramverket samt miljökvalitetsmålen erbjuder styrmedel som ger riktlinjer för omställningen mot ett fossilfritt samhälle, men för att detta ska uppnås krävs långtgående insatser. Arbetet med klimatmålen bör samordnas med övriga hållbarhetsmål för att nå positiva synergieffekter och synliggöra och hantera eventuella målkonflikter. I denna studie fokuserar vi på de hållbarhetsmål som berör motverkande av fattigdom, ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet, samt strävan efter fredliga och inkluderande samhällen (Agenda 2030). Här finns både problem och möjligheter. Ett problem är att de strategier för att uppnå målet om en fossilfri välfärdsstat som tas fram av myndigheterna nästan uteslutande fokuserar på teknikutveckling,1 medan tidigare forskning visar på klimatförändringarnas sociala dimensioner. Utsläpp av växthusgaser, sårbarhet för negativa effekter, och attityder till klimatfrågor varierar mellan samhällsgrupper, definierade av skillnader i bland annat kön, klass, ras och geografisk plats, så kallade intersektionella faktorer. Rättvise- och jämställdhetsfrågor bör inkluderas i klimatstrategier för att dessa ska bli mer demokratiska och inkluderande. I en tidigare studie visar vi dock på en blindhet för sociala skillnader i svensk policy på klimatområdet, och en avsaknad av medvetenhet om rättviseaspekter bland relevanta institutioner. Detta riskerar att underminera klimatarbetet och leda till konflikter med andra hållbarhetsmål. Vårt projekt syftar till att undersöka orsakerna till att frågor om social rättvisa inte integrerats i svensk klimatpolicy, samt att öka kompetensen på detta område.  Möjligheterna består av att vår tvärvetenskapliga forskargrupp genom studien kommer att systematisera befintlig forskning, och identifiera institutionella hinder som försvårar inkludering av sociala dimensioner. Utifrån dialoger med informanter kommer vi att ge förslag på hur styrdokument som tar större hänsyn till sociala dimensioner skulle kunna se ut. I projektet kommer vi att studera och samarbeta med relevanta myndigheter: Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova. För att undersöka hur myndigheternas riktlinjer följs upp och uttrycks i genomförandet av klimatpolitiken kommer vi även att studera klimatarbetet i kommuner, genom fallstudier i Stockholm, Göteborg och Malmö.   Våra forskningsfrågor är följande: Hur kan medvetenheten om sociala skillnader öka bland svenska beslutsfattare?  Varför har svenska styrdokument på klimatområdet hittills inte formulerats med hänsyn till sociala skillnader?  Hur skulle intersektionellt informerade styrmedel på klimatområdet kunna formuleras?  Studien ryms inom ramen för forskning om hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt sätt. Studien kombinerar intersektionalitet och feministisk institutionell teori som teoretiskt ramverk. Intersektionalitet belyser hur relationer baserade på sociala skillnader samverkar för att bilda komplexa maktstrukturer. Inom feministisk institutionell teori studeras institutioner utifrån deras potential att befästa eller förändra maktrelationer. Omedvetenhet om maktrelationer inom institutioner kan få bredare konsekvenser genom att den avspeglas i strategier som påverkar stora delar av samhället. Empiriskt material kommer att samlas in genom litteraturstudier, intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med beslutsfattare på statlig och kommunal nivå, och analyseras med hjälp av diskursanalys och en metod för intersektionell analys som vi tidigare har utvecklat. Detta är ett viktigt bidrag då intersektionalitet inte har använts i större utsträckning i forskning om klimatfrågor. Projektet använder innovativa metoder för materialinsamling och analys i ett strukturerat forskningssamarbete mellan juniora och seniora forskare. Projektet kommer att resultera i artiklar i vetenskapliga tidskrifter, dialoger med forskare och beslutsfattare, populärvetenskapliga skrifter på svenska, pedagogiskt material samt en antologi och en gemensam bok.