Detaljerad information för diarienr  2018-01754  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Rocklöv, Joacim
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: joacim.rocklov@umu.se
Univ./Institution: Umeå universitet - MED Inst. för folkhälsa och klinisk medicin
Projekttitel (sv): Klimatförändringar, mobilitet och framväxande infektionssjukdomar: nya modeller för riskkaraktärisering, motståndskraft och prevention (ARBO-PREVENT)
Projekttitel (eng): Climate Change, Human Mobility and Emerging Arbovirus Outbreaks: New Models for Risk Characterization, Resilience and Prevention (ARBO-PREVENT)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Hundratals miljoner människor smittas varje år av sjukdomar som överförs av myggor. Särskilt två myggarter, gulafebermyggan (Aedes aegypti) och tigermyggan (A. albopictus) överför virus som orsakar denguefeber, zika och chikungunya, med sjukdom, dödsfall och kroniska men som följder. Från att ha varit begränsade till tropiska och subtropiska delar av världen, ökar emellertid dessa myggor sin utbredning i takt med den globala uppvärmningen, och finns nu även i södra Nordamerika och södra Europa. Prognoser visar både på mer intensiva framtida epidemier, och på sjukdomsutbrott i tidigare förskonade områden. Bakom den utvecklingen ligger omfattande och ökande resande världen över, klimatförändring och ökande utbredning hos de myggor som sprider sjukdomarna.Man har länge försökt hitta effektiva metoder att hejda epidemier som orsakas av myggors sjukdomsspridning, parallellt med försöken att förutsäga när ett sjukdomsutbrott kan förväntas inträffa. Det här är komplicerade uppgifter som kräver ingående kunskap från många vetenskapsgrenar, där information om myggornas ekologi och beteende, människors resmönster, klimatets variationer och förändringar och samhälleliga resurser för skydd och åtgärder sammanställs till matematiska modeller, vilka sedan används för att bedöma utbrottsrisk och för att begränsa eller slå tillbaka epidemier.Hur väl sådana matematiska modeller fungerar beror naturligtvis på hur säker information man har, eller kan beräkna, för de olika ingående variablerna. Tidigare modeller saknar säker information på viktiga områden - framförallt när det gäller myggornas ekologi och populationsvariationer - vilket gör dagens riskprognoser mindre tillförlitliga och dessutom osäkra tidsmässigt (jfr väderprognoser - ju längre fram, desto osäkrare prognos). Det här forskningsprojektet använder emellertid ny och säkrare grundinformation för att konstruera avancerade matematiska modeller som gör att man i framtiden kommer att kunna upprätta pålitligare prognoser över smitto- och utbrottsrisk för olika områden i världen. Resultaten kommer också att ge information om hur man så effektivt - och till så låg kostnad som möjligt - kan bekämpa redan utbrutna epidemier. Modellerna kommer att göra det möjligt att simulera vad som händer när klimat, resmönster, myggors utbredning och människors beteende och åtgärder varierar, så att man i förväg kan planera för olika situationer. Att så tidigt som möjligt få tillgång till sådan här information är av största vikt för att samhällen i riskzonen ska kunna skydda och förbereda sig mot framtida sjukdomsutbrott.Projektet samarbetar på ett unikt sätt med globala smittskyddsmyndigheter och beslutsfattare för att kunna identifiera så angelägna och så realistiskt genomförbara åtgärder som möjligt. Forskningen är en del av ansträngningarna för att uppnå FN:s hållbarhetsmål inför år 2030, och ingår i arbetet med Parisavtalets målsättningar om att begränsa den globala uppvärmningen och att stödja utvecklingsländernas klimatarbete.