Detaljerad information för diarienr  2018-01781  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Kljun, Natascha
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: natascha.kljun@cec.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - Centrum för miljö och klimatforskning
Projekttitel (sv): Klimatkostnader av kalhuggning av boreal skog - ett flerskaleexperiment (CORE)
Projekttitel (eng): Climate costs of boreal forest clear-cutting - a multiscale experiment (CORE)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Miljövetenskap, Multidisciplinär geovetenskap, Fysisk geografi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Parisavtalet från 2015 satte upp ett ambitiöst mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C, och föreslog att utsläppen av växthusgaser skulle begränsas radikalt. Avtalet identifierade ocskå värdet av sänkor och reservoarer av växthusgaser samt behovet av att förstärka dessa. Artikel 5 i avtalet poängterar särskilt vikten av våra skogar.Den boreala regionen bildar ett nära nog kontinuerligt skogsbälte runt polarområdet från 50° till 70° N i Europa, Asien, och Nord Amerika. Denna skogsregion täcker cirka 12 miljoner kvadratkilometer och uppgör världens näst största skogsområde efter den tropiska skogen. Den boreala skogen är en nettosänka för koldioxid (CO2); exempelvis tar den bort och lagrar i genomsnitt 500 mio ton kol från atmosfären varje år. Detta motsvarar ungefär 20% av jordens globala terrestra kolsänka. Skogsskötsel har stor betydelse för den terrestra kolsänkan. Till exempel så är det betydelsefullt att veta vid vilken ålder ett skogsbestånd ska kalhuggas och vilka trädslag som ska användas för återbeskogning. De träd som planteras idag kan växa i 60-120 år och kommer därför att exponeras för - och möjligen inverka på - det framtida klimatet.Sverige domineras av boreal skog, och rotationsskogsbruk med slutavverkning följt av plantering är den dominerande skötselformen. Vårt studieområde, Norunda, ligger i centrala Sverige och är en av få globala boreala forskningsstationer som har flödesmätningar av CO2 och vattenånga (H2O) som spänner över  mer än 20 år. Skogen i Norunda kommer att kalhuggas 2021/22. Projektet ger därmed en sista möjlighet att dels använda interdisciplinära tekniker för att samla in information som saknas om skogen både över och under markytan, dels att mäta den kompletta växthusgasbalansen (inklusive CO2, metan, kväveoxider och vattenånga) på ett sätt så att förändringarna orsakade av kalhuggningen kan observeras.Våra data kommer att medge kalibrering av s.k. ekosystemmodeller. Dessa modeller simulerar källor och sänkor av växthusgaser från mark och vegetation, och ger viktig information för att driva klimatmodeller. Vi kommer att kalibrera en sådan ekosystemmodell och köra den för en uppsättning olika återskogningsstrategier (t.ex. olika trädslag) för tre olika klimatförändringsscenarier. Vi kommer också att använda satellitdata för att detektera och modellera områden med liknande boreala skogsförändringar, med målet att förbättra skattningarna av källor och sänkor av växthusgaser, på nationell och internationell nivå. Våra resultat kommer att medge strategiska investeringar i skogssektorn med hänsyn taget till uppfyllande av Parisavtalet eller de ännu ambitiösare svenska klimatmålen. Det kommer också att bidra med nödvändig information för Sveriges nationella inventeringsrapportering av växthusgaser till FNs klimatkonvention.