Detaljerad information för diarienr  2018-01845  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Hultberg, Malin
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: Malin.Hultberg@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Biosystem och teknologi
Projekttitel (sv): Stadens matavfall blir ny mat - produktion, riskanalys och konsumentacceptans
Projekttitel (eng): Food waste to new food in an urban context - production, risk assessment and consumer acceptance
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Annan biologi, Annan naturresursteknik, Trädgårdsvetenskap/hortikultur
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Den svenska avfallshanteringen utvecklas för att bli mer hållbar och nya reningsverk baserat på källsorterande system för matavfall och avlopp byggs. Detta sker exempelvis inom stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg och är en betydande satsning mot en ökad resursåtervinning. I de nya källsorterande systemen hålls matavfallet separat från övrigt avfall och rötas för att ge en biogasproduktion. Efter rötningen finns en restfraktion med hög halt av näringsämnen kvar som kan certifieras som biogödsel. Detta är en flytande produkt med hög halt av vatten och transport ut ur staden för att använda produkten för jordbruksproduktion på åkern är inte optimalt ur ett miljöperspektiv. Parallellt finns det hos både allmänheten och myndigheter finns ett stort intresse för matproduktion i staden, och förhoppningar om att skapa en ökad hållbarhet och en ökad livsmedelsproduktion genom detta. I den diskussion och utveckling som sker ligger mycket lite fokus på hur växtnäring, som är en grundförutsättning för produktionen, ska föras in. I detta projekt vill vi titta på möjligheten, risker och intresse för produktion av grönsaker och svamp, i ett integrerat system lämpligt för urban produktion, baserat på det rötade matavfallet som produceras i de nya reningsverken. Detta är ett komplext område som innebär en samhällsförändring mot ett nytt, och kortare, näringskretslopp och forskning måste initieras både kring biologiska och samhällsrelaterade faktorer. I projektet kommer därför forskare kring livsmedelsproduktion, växtnäring, konsumentbeteende, miljövetenskap att arbeta tillsammans för att utveckla detta område. Projektet är uppdelat i tre arbetsområden och i det första arbetsområdet ligger fokus på att utveckla ett innovativt produktionssystem som är lämpligt för staden. Växtodlingen kommer att baseras på modern odlingsteknik, hydroponik, eftersom detta ger en möjlighet att odla i varierande systemtyper som kan vara horisontella, vertikala eller i flera lager och bedrivas i t.ex. källare, containrar och på tak.  Det kommer också ske en integrering med svampodling för möjliggöra synergieffekter i form av effektiv näringsrecirkulering, koldioxidgödsling av växterna samt för att producera olika typer av livsmedel från systemet.  I dagsläget är nästan all hydroponisk odling baserad på att mineralgödselmedel används och att ha möjlighet att i stället använda en organisk restprodukt som näringskälla innebär en stor fördel ur miljöperspektiv. Detta gäller också för svampproduktion där större delen av den svamp som konsumeras importeras och av den del som produceras i Sverige så sker det till den största delen på importerat odlingssubstrat. Men, som tidigare nämnts, innebär denna typ av produktion ett kortare näringskretslopp och vi måste därför ha kunskap om riskfaktorer som kan vara involverade i denna typ av produktionssystem. I projekts andra arbetsområde kommer vi därför att följa tungmetaller, organiska föroreningar som bekämpningsmedel samt livsmedelsburna patogener och undersöka förekomst och risk för att oönskade ämnen överförs till växten. Och, ur ett samhällsperspektiv måste intresset för att utveckla cirkulära produktionssystem baserat på matavfall att kartläggas.  I det tredje arbetsområdet kommer vi därför att undersöka konsumenternas inställning till produkter producerade i denna typ av recirkulerande produktionssystem där näringen hämtats från det nya reningsverket. På sikt är projektet en del i strävan mot det biobaserade samhället och mot att öka produktionen av mat med hög kvalitet i tättbefolkade områden vilket har flera miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar. De miljömässiga och ekonomiska fördelarna är, utöver möjlighet för ökad självförsörjningsgrad, baserade på en recirkulering av växtnäring vilket kan minska användandet av mineralgödselmedel och behovet av transporter av både avfall och gödselmedel. I ett socialt perspektiv ger det fler människor möjlighet att utöva inflytande över matproduktionen. I odlingssystemet blir också kopplingen mellan avfall, kretslopp och livsmedel tydligt vilket är en viktig pedagogisk aspekt.