Detaljerad information för diarienr  2018-01874  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-11-14
Namn:
Bergeå, Hanna
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: Hanna.Bergea@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Stad och land
Projekttitel (sv): Kommunikation mellan hopp och mångtydighet - om samordning för omställning till cirkulär ekonomi i hållbara livsmedelssystem
Projekttitel (eng): Communication between hope and ambiguity - coordination in transformation of food systems towards circular economy
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi, Kommunikationsvetenskap, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Offentliga, privata och ideella aktörer inom och livsmedelssystemet har uppmärksammat hållbarhetsbrister på systemnivå i form av dåligt resursutnyttjande. Begreppet "cirkulär ekonomi" har kommit att användas för att beskriva den tänkta lösningen och har snabbt blivit en populär beteckning för förändrade produktions- och konsumtionsmönster. Cirkulär ekonomi tar avstamp i en kritik av etablerade principer för produktion och konsumtion som man menar leder till dåligt resursutnyttjande, överanvändning av resurser och avfallsproblem. Eftersom begreppet inbegriper en rad arbetssätt, som dels kan betyda olika saker för olika samhällsaktörer, dels utmanar etablerade och dominerande arbetssätt och traditionella leverantör - kund relationer så ställer realiserandet av cirkulär ekonomi inom livsmedelssystemet ställs på mellanorganisatorisk samverkan och kommunikation. Det krävs av allt att döma en högt utvecklad kommunikativ kapacitet för detta, särskilt för att kunna hantera de paradoxer och motsättningar som finns inbyggda i begreppet cirkulär ekonomi och i de skillnader i intresse som olika aktörer har. På en generell nivå finns samtalsnormer kring samsyn och enighet som försvårar för aktörer. I detta projekt utgår vi från att de olika parterna behöver trotsa dessa normer om samsyn och hitta sätt att i samtal klargöra, undersöka och hantera oenighet som ett sätt att lära om vad cirkulär ekonomi innebär.Att begreppet cirkulär ekonomi har politisk genomslagskraft visas bland annat genom en utredning som svenska regeringen låtit genomföra; "Från värdekedja till värdecykel - så får Sverige en mer cirkulär ekonomi", och att EU-kommissionen i samarbete med European Economic and Social Committee sjösatt the European Circular Economy Stakeholder Platform. Ett par konkreta exempel på cirkulärekonomiska projekt inom livsmedelssystemet i mindre skala är:Ett femtontal svenska livsmedelsföretag samarbetar under rubriken Hållbar Livsmedelskedja - ett samarbete som koordineras av Världsnaturfonden. Närverket uppger själva att arbetet "bygger på dialog och samverkan". Bland företagen hittar vi såväl industri som dagligvaruhandel; Lantmännen, Unilever, Polarbröd, ICA, Coop.Företaget Lantmännen uppger själva att de arbetar med att i samverkan med företag som e-on och AGA utveckla biocirkulär ekonomi genom att använda biprodukter från livsmedelsproduktion och Norrköpingskommun.Skapandet av en företagspark för livsmedelsföretag i de lokaler som lämnats av Findus, där det ena företagets avfall ska vara resurs för andra företag. Initiativet utvecklas genom ett samarbete mellan Bjuvs kommun, Region Skåne och företaget FoodhillsAnspråk på cirkulär ekonomi görs också av globala, multinationella företag som Coca Cola India, som lanserar "the Fruit Circular Economy", 3M, Philips, Tesco, Unilever. Även om det förekommer strikta definitioner av cirkulär ekonomi, så finns det uppenbarligen ett stort spelrum för olika betydelser och användning. När ett begrepp fungerar som öppen betydelsebärare kan det leda till svårigheter i kommunikation och samordning, så att konflikter och paradoxer inte blir tydliga för de samverkande, men ändå påverkar och försvårar samarbetet. Samverkan kring cirkulär ekonomiska initiativ ställer därför särskilda krav på välfungerande kommunikativ kapacitet och kommunikativa rutiner, så att eventuella konflikter och paradoxer synliggörs och reds upp.I det här projektet kommer vi studera hur det mångtydiga och både utmanande och hoppingivande begreppet cirkulär ekonomi används i texter, och vilka språkliga samband och sammanhang som de olika betydelserna av begreppet knyter an till. Vi undersöker hur samverkan om konkreta cirkulärekonomiska projekt går till i praktiken, och hur de inblandade aktörerna samtalar, fattar beslut, och är oeniga med varandra, och hur denna samverkan leder till planer, infrastruktur, tillverkning etc. Vi kommer vidare att samla erfarna praktiker som har arbetat med cirkulär ekonomi för att undersöka deras erfarenheter av bra och mindre bra samarbetsformer och kommunikationsmetoder, och hur de föreslår att man ska samverka i framtiden. När projektet är klart kommer vi att kunna föreslå handfasta råd för hur man ska samverka och kommunicera för att åstadkomma cirkulär ekonomi, så att de spänningar som man kan förmoda uppstår kring ett nytt och utmanande arbetssätt blir tydliggjorda och hanterade.