Detaljerad information för diarienr  2019-00165  
 
 
Ämnesområde:
Styrmedel och beslutsprocesser
Beslutsdat:  2019-09-27
Namn:
Blennow, Kristina
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: kristina.blennow@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Projekttitel (sv): Riktlinjer för ändamålsenlig kommunikation med privata trädgårdsägare om Sveriges nya riskklassificering av främmande arter
Projekttitel (eng): Guidelines on how to communicate adequately with urban domestic garden owners on the new Swedish national risk assessment of alien species
Värdhögskola: Sveriges Lantbruksuniversitet
SCB-klassificering: Annan geovetenskap och miljövetenskap, Kommunikationsvetenskap, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK): Bidragsform   2019 2020        
  PoC   1066666 933333        
Beskrivning: Invasion av främmande arter utgör ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Klimatförändringarna förväntas öka hotet mot den inhemska floran från invasiva arter och dessutom äventyra viktiga ekosystemtjänster.Trädgårdar är en viktig inkörsport för främmande arter eftersom de flesta arterna i svenska privata trädgårdar är främmande. Vissa främmande arter har egenskaper som gör dem mycket svårbekämpade och invasiva. När växter med kraftig vegetativ förökning såsom parkslide (Reynoutria japonica) grävs upp, sprids rotdelar lätt till närliggande områden och längs transportvägen till avfallsanläggningen. Många avfallsanläggningar saknar dessutom särskild hantering av invasiva växter. Därför är inte bara artvalet utan också hanteringen av trädgårdsavfall ett stort problem för bekämpningen av en del invasiva arter. Att bekämpa skador och kontrollera invasiva arter i Sverige leder till stora kostnader för till exempel kommuner, länsstyrelser och naturvårdande organisationer och kostar mellan 1,1 och 4,5 miljarder kronor varje år.Enligt Naturvårdsverket känner en så stor andel som 60 % av befolkningen inte till vad invasiva växter är och 90 % aldrig har gjort något medvetet för att själv stoppa spridningen av invasiva arter. Hela 12% av befolkningen har deponerat trädgårdsavfall i naturen vilket är en av de vanligaste spridningsvägarna för invasiva växter. Det är således av stor vikt att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kommunicera med trädgårdsägare om hotet mot den inhemska biologiska mångfalden för att de ska odla växter som inte är invasiva och hantera trädgårdsavfallet på ett bättre sätt. Med ändamålsenlig kommunikation menas att den innehåller det som trädgårdsägaren behöver för effektivt beslutsfattande, är tillgänglig och presenteras på ett sätt som mottagaren kan förstå.Behovet av att kommunicera med trädgårdsägare om hotet mot den inhemska biologiska mångfalden understryks ofta av experter. Idag saknas det dock riktlinjer för hur kommunikationen med trädgårdsägare kring hotet från invasiva arter kan bedrivas på ett ändamålsenligt och inkluderande sätt.En trädgårdsägare som har egen beprövad erfarenhet av att vresros fungerar väl i den lokala miljön, men som inte förväntar sig att klimatförändringarna ska göra arten än mera invasiv, behöver kommunikation om hur klimatförändringarna gör vresrosen mera invasionsbenägen. Men denna information kommer att vara meningsfull för trädgårdsägaren bara om han eller hon tillräckligt starkt tror att klimatförändringarna har lokala konsekvenser. Om han eller hon inte tror det, behöver han eller hon kommunikation kring klimatförändringarna i sig och deras lokala effekter. Kunskap och egen "beprövad erfarenhet" av klimatförändringarna behövs för att kommunikation om klimatförändringarnas inverkan på invasiviteten hos främmande arter ska vara meningsfull för trädgårdsägaren. Exemplet är bara ett tankeexperiment. I projektet ska kunskap om kommunikationsbehoven samskapas av forskare och offentliga aktörer med hjälp av en web-enkät till trädgårdsägare.Projektet avser förbättra hur experter kommunicerar invasiva arter i ett förändrat klimat med svenska trädgårdsägare. Med hjälp av de identifierade kommunikationsbehoven och kunskap om olika strategier som personer brukar använda när de fattar beslut ska riktlinjer tas fram för hur resultaten av Sveriges nyligen genomförda nationella riskklassificering av invasiva främmande arter kan kommuniceras med trädgårdsägare på ett ändamålsenligt och inkluderande sätt. Hur stor effekten blir på trädgårdsägarnas beslutsfattande ska mätas i projektet. Resultaten kommer att vara användbara för myndigheter och beslutsfattare samt andra kommunikatörer och forskare. Biosfärområden har inrättats av Unesco för att bidra till hållbar samhällsutveckling genom att vara modellområden där nya metoder utvecklas i lokal samverkan. Projektet ska genomföras i 3 biosfärsområden i spridda över Sverige. Projektet som är baserat på ArtDatabankens nyligen publicerade riskklassificering av främmande arter och två projekt som inventerat privata trädgårdar genomförs av Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med ArtDatabanken, Lunds universitet, biosfärsområdena, och Naturvårdsverket.Resultaten av projektet ska förankras i samhället och spridas genom nationella och internationella nätverk, bland annat genom de svenska biosfärsområdena samt Naturvårdsverkets medverkan i projektet.