Detaljerad information för diarienr  2019-00173  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-09-27
Namn:
Ågren, Anneli
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: Anneli.Agren@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Skogens ekologi och skötsel
Projekttitel (sv): Kartering av vatten med artificiell intelligens, som praktiskt verktyg för en hållbar vattenförvaltning och samhällsplanering
Projekttitel (eng): Mapping of water with artificial intelligence, as a practical tool for sustainable water management and spatial planning
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Programvaruteknik, Klimatforskning, Multidisciplinär geovetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: För att uppnå de 17 globala miljömålen och bidra till en hållbar utveckling behövs det nya verktyg för en hållbar samhällsplanering. Särskilt verktyg för markanvändning och vattenhänsyn identifieras av den strategiska agendan för det nationella forskningsprogrammet som eftersatta områden. Vi använder artificiell intelligents för att skapa ett praktiskt verktyg som kan stödja regeringens ambition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. I Formas utlysning så relaterar projektet främst till temat hållbar mark- och vattenanvändning, men även säkerhet och trygghet för människor och samhällen, människors hälsa och välbefinnande, hållbara transportsystem för alla, samt perspektivet, digitalisering och artificiell intelligens.Vatten är den viktigaste resursen som finns. Såväl i de globala miljömålen, EUs Vattendirektiv och i de Svenska miljömålen så lyfts vattenfrågorna som en av vår tids största frågor.  Vi står inför stora utmaningar både när det gäller kvantitet och kvalitét på vattnet. I ett framtida klimat ökar risken för extrema vädersituationer. Mer frekventa översvämningar medför ökade risker för att vägar och järnvägar spolas bort, samt att bebyggelse hamnar under vatten. Även förekomsten av torka förutses öka, med konsekvenser för bl.a. jordbruk och skogsbruk. Sommaren 2018 kommer vi att minnas på grund av torkan som orsakade skogsbränder, missväxt och framför allt brist på dricksvatten i stora delar av landet.Men det är inte bara mängden vatten som är avgörande utan även kvalitén på vattnet. Markanvändning, i form av skogsbruk, jordbruk eller vägbyggen i nära anslutning till sjöar och vattendrag kan öka läckaget av sediment, näringsämnen och miljögifter till nedströms miljöer. Detta kan påverka grund- och ytvattenkvalitén lokalt, men de stora problemen för samhället är de kumulativa effekterna på landskapsnivå, när de mobiliserade ämnena når de stora grundvattenmagasinen, sjöar, älvar och till slut Östersjön. Skyddszoner nära sjöar och vattendrag används för att skydda vattenkvalitén och förhindra läckage av miljöstörande ämnen till följd av markanvändning. Men att implementera dessa skyddszoner i verkligheten är problematiskt på grund av bristande eller obefintligt planeringsunderlag. Såväl i Sverige som internationellt så är den småskaliga hydrologin inte tillräckligt väl representerad på dagens kartor.Dagens kartor är baserade på manuellt framtagna kartor som ritats utifrån flygbilder. Det betyder att bara större vattendrag, som syns från luften, finns med på kartorna. Vår forskning visar att bara 19% av vattendragen finns med på kartorna. Resterande 81% kallas aqua incognita och saknas på såväl kartor som i databaser. Med ett bättre kartunderlag kan vattenhänsynen optimeras vid markanvändning och vår forskning har resulterat i en karta där 56 % av vattendragen finns med. Vi ser samma problematik kring våtmarker och fuktig mark. Stora öppna myrar syns tydligt från luften och finns utritade på dagens kartor. Tyvärr så representerar de öppna myrarna bara 36 % av alla våtmarker i Sverige. De okända fuktiga områden som saknas på dagens kartor är skogbeklädda våtmarker och fuktiga marker i anslutning till vattendrag och sjöar. Det har inte funnits ett bra sätt att kartlägga dessa fuktiga marker förrän nu. Genom att kombinera den nationella laserskanningen med artificiell intelligens kan vi nu för första gången kartera 75 % av alla blöta och fuktiga marker i Sverige. Vi kan även generera nya kartor som visar hur flödet ackumuleras, dvs.  hur mycket vatten som rinner till varje plats i landskapet, detta kan t.ex. användas för att klimatsäkra infrastruktur som vägar och järnvägar.Sedan 2013 har vår forskargrupp vid SLU utvecklat nya metoder för att kartlägga vattendrag (både vattendrag aktiva året runt och säsongsmässigt aktiva vattendrag) och fuktig mark. Metodutvecklingen publicerades i en avhandling som försvarades på SLU i Umeå den 29 Mars 2019. Efter flera års metodutveckling håller kartorna nu sådan hög kvalitet att tiden är mogen att generera nya digitala hydrologiska kartor för hela Sverige, samt tillgängliggöra dem inom ramen för geodatasamverkan som ger myndigheter, kommuner, organisationer inom den offentliga sektorn tillgång till kartorna. Via Skogsstyrelsens "Mina sidor" kommer alla skogsägare att få tillgång till kartorna och via SLUs nedladdningstjänst GET får alla högskolor och universitet tillgång till kartorna för utbildning och framtida forskning.