Detaljerad information för diarienr  2019-00208  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-09-27
Namn:
Hajdu, Flora
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: flora.hajdu@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Stad och land
Projekttitel (sv): Mot mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter: ett verktyg för bedömning av sociala aspekter kring trädplanteringsprojekt i låginkomstländer
Projekttitel (eng): Towards more sustainable consumption of carbon emissions: A tool for assessing social dimensions of carbon forestry in low-income countries
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi, Kulturgeografi, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: I omställningen till ett mer hållbart samhälle har intresset för att klimatkompensera eller bli 'klimatneutral' ökat snabbt i Sverige.  Exempelvis råder det just nu en debatt kring huruvida svenska myndigheter får använda skattemedel för att klimatkompensera. Ett allt mer populärt sätt att klimatkompensera är genom att plantera träd i låginkomstländer i områden som anses ha problem med avskogning (förmedlat via FN-systemet Clean Development Mechanism (CDM) eller frivilliga Voluntary Carbon Market (där det är valfritt att ingå i standards och certifieringar). Med den nuvarande utvecklingen kommer trycket på att få till stånd sådana trädplanteringar sannolikt att öka markant inom de närmaste åren.Ett centralt kriterium som måste uppfyllas för att kunna sälja utsläppsrätter är att avskogning pågår på plats, eller att nya träd inte förväntas växa utan projektet. Nuvarande mekanismer som ska kontrollera detta har avgörande brister i synen på vad avskogning är, hur den fungerar och vad som är de bakomliggande orsakerna till fluktuationer i trädtäckning (vilket diskuterades i ett tidigare forskningsprojekt i Kachung, Uganda, som detta projekt bygger vidare på). Undersökningarna genomsyras ofta av ett tekniskt förhållningssätt och en syn på lokalbefolkningen som inte är baserad på samhällsvetenskaplig forskning eller lokalbefolkningens perspektiv och kunskap. Till exempel visade Uganda- projektet att CDM-processen inte tar hänsyn till den omfattande samhällsvetenskapliga litteratur som sedan 90-talet ifrågasatt synen på avskogning och markförstöring i låginkomstländer och upprepade gånger visat att grundläggande antaganden är problematiska.För att bidra till minskade koldioxidutsläpp i Sverige, köpte Energimyndigheten utsläppsrätter från trädplantaget i Kachung. Vi visade dock att en överskattning av koldioxidupptagningen i plantaget troligen skett, eftersom det felaktigt antagits att återväxt av träd inte skulle inträffa naturligt där. Dessutom ledde trädplanteringen till negativa effekter för lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter, och särskilt för grupper som redan var marginaliserade, som kvinnor och de fattigaste hushållen.Det är angeläget att snabbt komma tillrätta med dessa brister och integrera viktiga samhällsvetenskapliga perspektiv i bedömningen av trädplanteringsprojekt och relevanta styrdokument för att liknande misstag inte ska fortgå eller upprepas. Att integrera sådana perspektiv har hittills varit svårt eftersom de bidrar med komplex och svårförenklad kunskap som måste vägas mot mer teknisk kunskap som tenderar att framstå som mer konkret och tydlig. Projektet syftar till att utveckla ett praktiskt användbart verktyg för att integrera samhällsvetenskaplig kunskap i bedömningar.Vårt verktyg syftar också till att underlätta för svenska privata och offentliga aktörer att kontrollera att deras konsumtion av utsläppsrätter inte leder till problem lokalt samt att den utlovade koldioxidupptagningen inte överskattas på grund av felaktiga antaganden.Verktyget ska inkludera en frågelista för att vägleda aktören kring vilka  faktorer som måste undersökas och integreras i bedömningen, och instruktioner för hur en bedömning kan gå tillväga. Detta kan användas av svenska privata och offentliga aktörer för att säkerställa att deras klimatkompensering är socialt hållbar. Verktyget ska tas fram i nära dialog med Energimyndigheten och fyra andra aktörer från olika sektorer som på olika sätt arbetar aktivt med trädplantering i låginkomstländer. Det ger oss möjlighet att anpassa det för verkliga aktörer i deras specifika kontext och till deras förhandskunskap, vilket ökar sannolikheten att verktyget kommer till användning.Verktyget kommer lanseras i samband med ett slutseminarium och att använda en kommunikatör till att skapa lättillgängliga och användarvänliga sätt att sprida verktyget som kommer vara fritt tillgängligt på nätet. I slutet av projektet skriver vi en vetenskaplig artikel där vi reflekterar kring processen att översätta samhällsvetenskaplig forskning till praktik med avstamp i detta fall.Målet med verktyget är att maximera den sociala nyttan av trädplanteringsprojekt lokalt samt att säkerställa att beräkningar som utgår ifrån antaganden kring avskogningsprocesser verkligen blir rättvisande. Verktyget ska på så sätt bidra till en mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter från trädplanteringar i låginkomstländer.