Detaljerad information för diarienr  2019-00242  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-09-27
Namn:
Niska, Anna
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: anna.niska@vti.se
Univ./Institution: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) - Drift och underhåll (DOU)
Projekttitel (sv): Kommunal implementering av användarstöd för sopsaltning på gång- och cykelvägar
Projekttitel (eng): Municipal implementation of user support systems for sweep-salting of footpaths and cycleways
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Infrastrukturteknik, Transportteknik och logistikTransport
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Senast år 2030 ska samhället bygga på säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Därför finns en nationell strategi för ökad och säker cykling. Men, om det ska vara möjligt att få många att cykla på vintern krävs en bra vinterväghållning. Det är också förutsättningen för att göra det säkrare att cykla. Nästan var sjätte cyklist som skadas allvarligt har cyklat omkull på halka till följd av is och snö. Traditionellt plogas och sandas gång- och cykelvägar, men då riskerar kvarvarande grus leda till olyckor bland såväl cyklister som fotgängare. Sandningen kan också bidra till dålig luftkvalitet i städerna.Därför har "sopsaltning" lanserats som en metod som förbättrar cyklisternas säkerhet, framkomlighet och komfort vintertid. Metoden innebär att en sopvals röjer bort snö från vägytan och att halka bekämpas med salt. Linköping var först ut med sopsaltning på cykelvägar redan 1999, i samband med att detta projekts projektledare genomförde sitt doktorandprojekt vid VTI och KTH. Därefter dröjde det tio år innan ytterligare utveckling gjordes i Sverige då Stockholms stad anlitade VTI för att utvärdera metoden på prioriterade cykelstråk. Idag tillämpas sopsaltning i ett 30-tal kommuner från Umeå i norr till Malmö i söder, med en stor variation av utrustningar och strategier.Tyvärr är det svårt att dra generella slutsatser av kommunernas försök, då avgörande information angående både åtgärder (tidpunkt, åtgärd, metod) och effekter (väglag, friktion och kvarvarande saltmängd) ofta saknas. Metodens effektivitet beror dessutom på väder, cykelvägars utformning och tillstånd, samt vinterväghållningsstrategi och -utrustning. Sopsaltning är, till skillnad mot traditionell plogning/sandning, ett "hantverk" som kräver aktivt engagemang och yrkeskunnande. Det har redan idag börjat byggas upp hos enskilda utförare och beställare. Men, samtidigt florerar en del missförstånd och ibland rena myter. En generell kunskapshöjning i branschen och ett fortlöpande erfarenhetsutbyte behövs alltså! Genom att arbeta på ett aktivt sätt, utnyttja avancerade väderprognoser och arbeta preventivt och förstå hur salt- och vattenbalansen påverkar saltbehovet, kan den totala saltmängden minskas och även göra det möjligt att minska mängden nattarbete och därmed uppnå bättre arbetsmiljö och billigare åtgärder.De utvärderingar VTI gjort har nu kompletterats med mer vetenskapliga perspektiv i ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverket och inför vintern 2019/20 tas en vetenskapligt grundad driftinstruktion med tillhörande saltmallar fram inom ett Vinnova-projekt i samarbete mellan VTI och Karlstads kommun. Den kombinerar vetenskaplig kunskap med praktiska erfarenheter.Syftet är därför att i det föreslagna projektet ta fram användarstöd för att kunskaperna så snart som möjligt ska börja tillämpas hos utförarna, med målsättningen att saltanvändningen inom den nu framväxande sopsaltningsmetoden kan minimeras ute i kommunerna. En minskad saltförbrukning med minskad miljöbelastning som följd samtidigt som de aktiva, energisnåla och energieffektiva färdsätten cykel och gång gynnas, är en förutsättning för hållbarheten! Vid sopsaltning av cykelvägar ökar också efterfrågan på förbättrad vinterdrift av gångbanor. Annars väljer de gående att gå i cykelbanan, vilket inte är önskvärt. I det här projektet kompletteras därför kunskapen kring sopsaltning med fältstudier på gångytor i Stockholm och Karlstad. Detta för att anpassa teknik, metoder och strategier till de specifika förutsättningar som gäller på trottoarer och andra gångytor och därmed arbeta för att uppnå målet med hållbara transportsystem för alla.Genom hela projektet kommer forskare att jobba i nära samarbete med praktiker i den kommunala verksamheten i Stockholm och Karlstad och deras respektive utförare hos entreprenörer. Såväl system och tekniska lösningar för uppföljning som koncept för utbildning tas fram i gemensamma experimenterande aktiviteter med direkt tillämpning i den praktiska verksamheten. Användarstöden som tas fram innebär att varje enskild utförare, i realtid, kan anpassa sina åtgärder. De underlättar också för operatörerna att själva följa upp åtgärderna för förbättring av metod, utrustning och strategi. Även maskintillverkare och leverantörer kan dra nytta av projektet och utveckla salt, fordon och utrusningar. Vidare är den plattform för erfarenhetsutbyte som projektet erbjuder till gagn för beställare, utförare och vetenskapssamhället.