Detaljerad information för diarienr  2019-01885  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Sasic Kalagasidis, Angela
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: angela.sasic@chalmers.se
Univ./Institution: Chalmers tekniska högskola - Byggnadsteknologi
Projekttitel (sv): UEQ - simuleringar, visualiseringar och utvärderingar av framtida hållbara stadsmiljöer
Projekttitel (eng): UEQ - simulations, visualizations and evaluations of future sustainable urban environments
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Husbyggnad, Strömningsmekanik och akustik, Miljöledning
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Det lokala klimatet i städer skiljer sig signifikant från klimatet utanför städerna. En av de största modifieringarna på stadsklimatet är den s.k. urbana värmeön (UHI) som uppstår till följd av ökad värmelagring (bl.a. mer hårdgjorda ytor) och kraftigt begränsad utstrålning p g a tät urbanstruktur. Temperaturmönstret inom UHI är inte homogen inom en stad och kan variera mycket åt p g a den urbana morfologin (park, tät bebyggelse, riktning på gator m.m.). Även vinden påverkas av stadens morfologi. Vindriktningen kan avlänkas, vindhastigheten blir ofta lägre och mer turbulent på grund av högre ytråhet som  kan lokalt även ge vindförstärkningar. Bebyggelsen orsakar alltså ett kraftigt modifierat vindmönster som i sin tur påverkar spridningsförutsättningarna för luftföroreningar.Förhöjda dagstemperaturer, mindre avkylning nattetid och högre nivåer av luftföroreningar har visats påverka människors hälsa negativt så som andningssvårigheter, värmekramper, utmattning, värmeslag samt värmerelaterade dödsfall. Känsliga individer såsom barn, äldre och personer med vissa sjukdomar är extra utsatta vid sådana händelser. De förhöjda temperaturerna i tätorterna förväntas även förvärra effekterna av värmeböljor vilka redan har ökat och förväntas öka ytterligare till följd av klimatförändringen. Exempel på både positiva (soliga dagar, varmare havsvatten) och negativa konsekvenser (tropiska nätter, vattenbrist, damm) av värmeböljor var tydliga under sommaren 2018 i Sverige. Sådana extrema väderhändelser har hittills varit sällsynta i Sverige. Följaktligen har de inte beaktas systematiskt vid utformningen av byggnader och stadsområden. Plantering av träd för skugga, platsering av gator och byggnader som underlättar naturlig ventilation med vind, närheten till blå / gröna områden för evaporativ kylning och hög albedo (ljusa färger) av gator och bebyggelse är traditionella, väl beprövade passiva åtgärder mot hög värme i städer.Den amerikanska folkhälsomyndigheten (the Centers for Disease Control and Prevention) uppskattar att mellan 1979-2003 bidrog värmeböljor till mer än 8,000 förtida dödsfall i USA. Detta tal överskrider de sammanlagda dödsfallen orsakade av orkaner, blixtar, tornados, översvämningar och jordbävningar. Effekterna på samhället märks i ökningen av kostnader för sjukvården såsom ökat antal inlagda patienter, ökat medicinbehov, fler medicinska prover, ökat antal läkarbesök m.m. Andra indirekta ekonomiska förluster är förlorade arbetsdagar p.g.a. sjukdom eller vård av anhörig och minskad produktivitet. Fler effekter kan vara ökad energiförbrukning från kylanläggningar där elproduktionen ofta använder fossilt bränsle vilket i sin tur leder till ökade utsläpp av växthusgaser och i viss mån luftföroreningar. De ekonomiska förlusterna p.g.a. enbart förhöjda temperaturer i tätorter kan minskas med upp till 200 % i städer som tillämpar lämpliga åtgärder.Det föreligger alltså stora skillnader inom staden av temperatur, luftkvalité och vind och där möjligheten att kunna förutsäga påverkan på människors hälsa är stark kopplat till att dessa beräknas på ett korrekt sätt. Dessa typer av beräkningar är dock mycket tidskrävande och används därför i dagsläget i begränsad omfattning.Den här forskningsansökan ämnar undersöka hur framtidens städer ska byggas för att förbättra den termiska komforten, vindförhållanden samt luftkvalteten för deras invånvare. Vi kommer att ta oss an dessa utmaningar genom att ta fram ett nytt verktyg som möjliggör mycket snabbare detaljerade beräkningar. Därmed förväntas dessa typer av analyser öka med och färbättras vid både nyproduktion och åtgärdsförslag vid befintlig bebyggelse. Digitalisering och användning av digitala verktyg kommer att öka markant i framtiden, förändra regelverk och hjälpa stadsplanerare att börja använda effektiv datadriven design. Resultatet från den här studien kommer att ge nya riktlinjer för hållbar stadsplanering i syfte att förbättra livskvaliteten för invånarna med avseende på termisk komfort och luftkvalitet. Innehållet i den här forskningsansökan är i linje med Förenta Nationernas 11:e mål för hållbar utveckling: "Sustainable Cities and Communities".