Detaljerad information för diarienr  2019-01890  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Metson, Genevieve
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: genemetson@gmail.com
Univ./Institution: Linköpings universitet - Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)
Projekttitel (sv): Urbana odlingsområden som blågrön infrastruktur: Kan de göra gott för kropp och sinne och samtidigt skydda våra vatten?
Projekttitel (eng): Urban agriculture as blue-green infrastructure: Can it feed bodies and minds while protecting waterways?
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Miljövetenskap, Annan geovetenskap och miljövetenskap, Landskapsarkitetktur
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Över hälften av jordens befolkning bor i städer, så har blivit viktiga aktörer när det gäller hantering av naturresurser. Särskilt gäller detta hanteringen av kväve (N) och fosfor (P), två av de viktigaste näringsämnen som behövs för att klara matförsörjningen. Eftersom stora mängder näring förs in till städer i form av mat, och N och P dessutom används i parker och trädgårdar, är en effektiv hantering av näringen i restprodukter viktig och en stor utmaning för många städer. Urbana områden har en ofta en negativ påverkan på akvatiska ekosystem, bl.a. genom att överskott på näringsämnen belastar vatten nedströms. En del av näringsläckagen från städer beror på att en stor del av ytan är hårdgjord så att nederbörden snabbt rinner av och för med sig näringsämnen till vattendrag och sjöar utan att vattnet passerar ekosystem där näringen kan omsättas och sedimentera. I många städer pågår dock ett aktivt arbete för att ändra på detta genom att implementera åtgärder som t.ex. blå-grön infrastruktur av olika slag. En idé bland dessa är att öka andelen odlingsområden (jordbruk och trädgårdar) i stadsmiljö. Sådana områden kan bidra till att öka återanvändningen av näring i organiskt avfall och producera lokalt odlad mat. De skulle också kunna bidra till att minska näringsläckaget genom att fungera som retentionsområden för vatten och därmed öka transporttiden till vattendrag.Det är dock väldigt litet känt om i vilken utsträckning urbana odlingsområden kan bidra till effektiv resursanvändning och minskat läckage till vatten eftersom det bara är studerat i ett fåtal städer. Vi har därför dålig kunskap om hur stora fördelarna kan vara (kvantitativt) och hur de kan variera mellan olika städer beroende på t.ex. klimatskillnader och skillnader i hur människor använder trädgårdar och andra odlingsområden. I denna studie avser vi att undersöka hur mycket kväve och fosfor som används i urban odling, vart näringen tar vägen, och vilka övriga fördelar som människor identifierar och upplever med sådana områden, i städerna Linköping i Sverige och Minneapolis i USA. Valet av Minneapolis motiveras av att en forskargrupp där har startat en sådan studie. De första resultaten indikerar att odlingsområdena snarare bidrar till ett högt läckage av N och P i stället för att minska förlusterna. Genom att jämföra med Linköping kan vi få kunskap om det förhåller sig på samma sätt i en kontextuellt annorlunda stad.Projektet har fyra målsättningar: 1) att kvantifiera hur stora områden och hur mycket N och P som används för urban odling i och nära Linköpings tätort; 2) kvantifiera hur mycket N och P som skördas bort och läcker ut med vatten från urbana odlingsområden i Linköping; 3) jämföra förlusterna i Linköping med motsvarande i Minneapolis Saint-Paul USA och analysera förklarande faktorer; 4) uppskatta vilka andra fördelar, som t.ex. funktioner som mötesplatser och för rekreation, som odlingsområden kan ha och om dessa skiljer sig mellan städer. För att uppnå målen används materialflödesanalys med data baserat på statistik, enkäter och geografisk information. I 10 utvalda urbana odlingar genomförs fältstudier under tre år för att kvantifiera N och P flöden genom odlingsekosystemen. Jämförande statistiska analyser görs med resultaten från de amerikanska studierna för att identifiera möjliga faktorer som kan förklara skillnader och likheter. Andra fördelar med urbana odlingsområden identifieras genom att ordna workshops med relevanta grupper och göra intervjuer med olika aktörer i städerna. Resultaten kan bidra till att ta fram rekommendationer för kommuner angående om, och på vilket sätt, urban odling kan utvecklas för att skapa miljömässiga och sociala värden, och därmed bidra till att uppfylla en del av de globala målen för uthållig utveckling.