Detaljerad information för diarienr  2019-01894  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Jacobsson, Kerstin
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: kerstin.jacobsson@gu.se
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Sociologi och arbetsvetenskap, inst för
Projekttitel (sv): Stadsodling som mötesplats i Göteborg, Budapest och Bukarest: Att bygga samarbetsförmåga för hållbar utveckling i skilda socio-ekonomiska kontexter
Projekttitel (eng): Urban Gardens as Meeting Places in Göteborg, Budapest and Bucharest: Building Collaborative Capacity for Sustainability in Different Socio-economic Contexts
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Socialantropologi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Stadsodling blir allt populärare i städer över jordklotet. Motiven varierar alltifrån en avkopplande fritidssyssla till nödvändig matförsörjning. Vilken roll stadsodling spelar bestäms bland annat av städers, och dess invånares, ekonomiska position, men hur stadsodling utvecklas påverkas också av politiska faktorer och lokala myndigheters åtgärder. Odling kan initieras och utvecklas nerifrån-och-upp, spontant och behovsdrivet, eller kan ingå i lokala beslutsfattares eller andra aktörers medvetna plan för en attraktiv livsmiljö, dvs mer uppifrån-och-ner initierat och styrt. Hur odlingsmöjligheter formas och trädgårdar och odlingsplatser designas påverkar vilka praktiker och sociala relationer som utvecklas.I detta projekt vill vi undersöka hur olika former av odling i stadsmiljö bidrar till både social och miljömässig hållbarhet, och vilka begränsningar som råder vad gäller att åstadkomma dessa saker. Vi ser stadsodlingar både som gröna infrastrukturer och möjliga mötesplatser för olika människor i staden med olika social bakgrund och ställning. Den sociala hållbarheten handlar här bl.a. om sådana mötesplatser i övrigt segregerade städer men också om kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring odlingen som indirekt bygger sociala relationer och samarbetsförmåga i städer. Krisforskning visar att förmågan att hantera kriser av olika slag är beroende av sådana sociala faktorer och relationer. Projektet är också intresserat av stadsodlingens bidrag till miljömässig (ekologisk) hållbarhet, i meningen vilken roll odlingen eventuellt spelar i stadsbors allmänna ekologiska livsstil. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur övergripande planering och design av trädgårdar, kan bidra till social and miljömässig hållbarhet genom att initiera eller understödja sådana sociala processer.  Vårt särskilda bidrag till befintlig forskning är en jämförande studie av städer som representerar olika positioner i det globala ekonomiska systemet men också olika former av styrning av staden (Göteborg, Bukarest, Budapest) och därtill undersöker vi olika trädgårdsprojekt inom dessa städer vilka inbegriper människor från olika sociala förhållanden och skikt. Stadsodling kan fungera olika i en invandrartät stadsdel i Göteborg jämfört med en homogen, välbeställd stadsdel. Vi är särskilt intresserade av om, och i så fall hur, stadsodling kan bidra tlil att överbrygga sociala skillnader och skapa band och relationer bland olika medborgare. Men för att förstå stadsodlingen möjligheter och begränsningar härvidlag måste vi också förstå hur socialt homogena miljöer fungerar. Vi kommer att studera 3-4 stadsodlingsverksamheter i varje stad och följa dem under flera års tid. Vår forskningsstrategi bygger på en uppifrån- och-ner-logik som är anpassad till att fånga hur trädgårdspraktiker och processer kan, eller inte kan, bygga relationer och kollektiv handlingsförmåga bland människor över sociala gränser. Vi kommer både att närvara och observera trädgårdspraktiker och sociala processer i relation till stadsolingen och att samtala med människor om deras odling, både informellt och i intervjuer. Samtidigt fokuseras analysen också på hur övergripande faktorer inverkar på och eventuellt begränsar hur de olika fallen utvecklas. Det innebär att vi också, inledningsvis i projektet, ska kartlägga hur stadsodling utvecklats i varje stad, vilken roll övergripande stadsutveckling och stadsplanering och myndigheter spelar respektive frivilligorganisationer eller medborgarsammanslutningar versus mer individuella, spontana initiatiav. Vi förväntar oss att informella praktiker är vanligare i Bukarest och Budapest än i Göteborg; samtidigt vet vi väldigt lite om vilken roll stadsodling spelar i socialt utsatta områden i Sverige, vilket blir ett viktigt bidrag i projektet.De forskningsfrågor som ska besvaras är: 1) Hur möjliggör sociala band som utvecklas genom odling ekologiska livsstilar och resiliens vad gäller matproduktion?2) Hur bidrar stadsodling till social hållbarhet genom att erbjuda mötesplatser, delad kunskap och samarbetsförmåga över sociala klyftor och skikt?3) Hur påverkas de undersökta fallen av vidare sociala, ekonomiska och politiska faktorer och hur kan policy och design stärka stadsodlingens bidrag till hållbarhet?Vår undersökningsdesign medger både jämförelser av olika slags stadsodlingsverksamheter inom varje stad och internationella stadsjämförelser. Kunskapen som produceras blir relevant också för lokalpolitiker, stadsutvecklare och medborgare.