Detaljerad information för diarienr  2019-01913  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Ekman Ladru, Danielle
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: danielle.ekman.ladru@edu.uu.se
Univ./Institution: Stockholms universitet - Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen
Projekttitel (sv): Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsboende och barns vardagsmobilitet och lek
Projekttitel (eng): Sustainable vertical childhoods? Family apartment life and children´s everyday mobility and play
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kulturgeografi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: En allt större andel av världens befolkning bor idag i städer, inklusive 40 procent av alla barn. Detta gör att städer brottas med utmaningar som höga tomtpriser och med kraven på hållbar stadsutveckling. Globalt arbetar såväl stadsplanerare som beslutsfattare för en mer "hållbar urbanism" (FN-habitat 2016) där städer ska bli mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara och "smartare" (Farr 2008). Förtätning ses som en viktig del i stadsplanering för att åstadkomma smartare städer och detta har bland annat resulterat i att fler familjer bor i flerbostadshus. Forskning visar samtidigt att det finns samband mellan förtätning, tung trafik, brist på öppna gröna ytor och minskning av barns mobilitet i termer av resor till fots och med cykel samt utomhuslek, som i sin tur är knutet till en ökad oro för barns hälsa och välbefinnande (Kearns et al 2006). Trots detta utesluts fortfarande barns och familjers erfarenheter i den urbana planeringen (Christensen et al. 2018) och kunskapen om hur familjer med barn upplever flerbostadsboende är ytterst sparsam (Kerr et al 2018). Särskilt familjers vardagliga organisering av barnens rörlighet och lek är ett underbeforskat område (Nethercote et al 2018). Hur påverkar "vertikala liv" organisationen av barns vardagsmobilitet och lek? Därutöver är kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i bostadsområden och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek i det närmaste obefintlig (Karsten 2015).Målet med projektet är därför att ge en fördjupad kunskap om samspel mellan familjers handlingar, den byggda miljön och bostadsform. Detta görs genom att studera urbana barnfamiljer i flerbostadshus i tre stadsdelar med varierande kvartersstruktur och befolkning med olika socioekonomiskt och etnisk bakgrund. Projektets övergripande syfte är att undersöka hur familjer med barn upplever boende i flerbostadshus i relation till den vardagliga organisationen av barns vardagliga rörlighet och lek inom- och utomhus. Ett annat syfte är att analysera familjernas perspektiv på hur förändringar i flerbostadshuset, närområdet och bostadsområdet kan underlätta barns rörlighet och lek.I projektet används flera kvalitativa metoder: intervjuer med barn och vårdnadshavare, etnografi, barns tematiska dagböcker och fotografier. 12 familjer (vårdnadshavare och barn) i respektive stadsdel (totalt 36 familjer) deltar i projektet. Dagböcker och fotografier ger en detaljerad redogörelse för barns platser, mobilitet och lek, och kommer att användas som underlag i intervjuerna. Fokus i intervjuerna ligger på föräldrars och barns erfarenheter av och perspektiv på rörlighet och lek. En kort etnografisk studie görs med tre familjer. Familjernas perspektiv på hur förändringar i bostadsområdet kan underlätta barnens rörlighet och lek kommer att studeras genom fokusgrupper.Projektet bygger på teorier om urban hållbarhet, mobilitet samt tidsrumslig organisering av familjers och barns vardagsliv. Hållbarhet utgörs av ekologisk och social hållbarhet, och förstås som sammanflätade och ömsesidigt samverkande dimensioner (Jarvis et al 2001). Analyserna av hur stadsfamiljerna organiserar barnens rörlighet och lek bygger på teorier om att familj ska förstås som relationell och som något som "görs" gemensamt i handling (Jurzyck & Lange 2008). Organisationen av vardagslivet både begränsas av olika tidsrumsliga faktorer (Hägerstrand 1970) men barn och vårdnadshavare har också möjlighet att skapa utrymme för olika aktiviteter inom ramen för familjelivet. Mobilitet förstås också relationellt, som något som utförs socialt och är meningsskapande och betydelsebärande. Mobilitet är en hopsättning av både människor (föräldrar, syskon, kamrater mm) och materiella objekt (flerbostadshuset, lägenheten, grannskapet mm, inklusive en rad andra relaterade materiella aspekter).Projektet ämnar bidra till en mer robust förståelse för hur man skapar hållbara stadsmiljöer för barn och för familjer. Projektet bidrar med ny tvärvetenskaplig och empirisk kunskap till forskningsområdena för barns mobilitet och hållbarhet. Projektets teoretiska ansats är nydanande i att människors handlingar och relationer, rumslighet och materialitet, förstås som sammanflätade och produktiva.Till projektet knyts en referensgrupp vilken utgörs av representanter från Uppsalahem (kommunalt bostadsbolag), Stadsbyggnadsförvaltningen på Uppsala kommun, arktitekter, kyrkan, samt representanter för bostadsrättsföreningar i de utvalda stadsdelarna.