Detaljerad information för diarienr  2019-01923  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Grundström, Karin
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: k.grundstrom@mau.se
Univ./Institution: Malmö universitet - Institutionen för Urbana studier
Projekttitel (sv): ALLMÄNNINGAR & STRÅK FÖR RUMSLIG RÄTTVISA I URBAN FULLÅKERSBYGD.
Projekttitel (eng): REVISITING ALLMÄNNINGAR & STRÅK. SPATIAL JUSTICE IN THE 21st CENTURY URBAN-RURAL LAND REGIME.
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kulturgeografi, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: ALLMÄNNINGAR & STRÅK FÖR RUMSLIG RÄTTVISA I URBAN FULLÅKERSBYGD.Syftet med projektet är att studera rumslig rättvisa genom att analysera planering och användning av allmänna platser som kopplar stad och landsbygd och som kopplar socio-ekonomiskt olika stadsdelar i det postindustriella stads/landskapet. Projektet återvänder till de historiska begreppen 'allmänning' och 'stråk'. Båda dessa begrepp representerar allmänt tillgängliga platser som människor har rätt att bruka och rätt att förflytta sig via - aspekter som är centrala för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Forskargruppen kommer att analysera statistik, göra intervjustudier samt genomföra kartläggningar av allmänningar och stråk i Malmö, Lund och Staffanstorp.Trots att visions- och planeringsdokument framhåller vikten av allmänna platsers betydelse för en hållbar utveckling och trots att allmän platsmark historiskt varit en central planeringsuppgift - har både tillgängligheten till och storleken på allmänna platser minskat sedan 1990-talet. En anledning är att staket och stängsel byggs runt bostadskvarter, vilket innebär att mark privatiseras och allmänt tillträde hindras. En ytterligare anledning är förtätningen, där nya bostadsområden byggs på allmän platsmark inom existerande stadsgräns i syfte att bygga mer hållbara städer. Men samtidigt förekommer nya satsningar på allmänna platser. I städerna sker detta i form av urban odling, utomhus-gym, mini-parker, events och promenadstråk. På landsbygden sker satsningar på allmänna platser i form av rekreationsstråk i mossar och våtmark och så kallade beträdor - jordbruksmark som gjorts tillgänglig för allmänheten.Denna omvandlingsprocess av allmän mark i det postindustriella stads/landskapet sker dock inte med jämn fördelning och det finns en risk att socio-ekonomiskt utsatta grupper drabbas hårdast av förtätning och privatisering. Omvandlingsprocessen riskerar att leda till ohållbar, ojämlik och orättvis fördelning av allmänna platser för hälsa, rekreation, demokratiskt inflytande och rörelsefrihet.Projektet tar sin utgångspunkt i dagens postindustriella stads/landskap som kan liknas vid ett skärgårds-landskap. I ett sådant landskap utgör allmänna platser utspridda öar som saknar kopplingar. I kontrast till denna utveckling baseras forskningen på antagandet att det är just allmänningar och stråk - i form av kopplingarna mellan stad och landsbygd och mellan socio-ekonomiskt olika stadsdelar - som kan utgöra en grund för en utveckling mot en mer jämlik och rättvis tillgång till och användning av allmänna platser i städer och på landsbygd.Projektet genomförs i tre sammanlänkade delstudier:1. HISTORISKA SPÅR. Här gör vi en analys av hur definitionen av allmänning och stråk förändrats historiskt och vi gör en regional kartläggning vilka historiskt framträdande allmänningar och stråk som fortfarande används.2. PLANERING. Här undersöks vilka politiska beslut, regleringar, lagar och ekonomiska incitament som främjar respektive hindrar planering av stråk och allmänningar. Baserat på SCB statistik kartläggs socio-ekonomiska och etniska skillnader som sedan, i samarbete med de tre kommunerna, används för att definiera stråk och allmänningar som kan länka segregerade stadsdelar samt stad och landsbygd.3. PRAKTIKER. Här undersöks hur allmänningar och stråk brukas idag och vem som har tillträde. Nio platser väljs ut för djupare studier. Tillsammans med inbjudna konstnärer och forskare kartläggs brukarnas användning genom att de själva ritar och berättar - i appar och på papper - var de rör sig och vilka platser de anser vara viktiga.Forskningen utvecklas i nära samarbete med brukare, berörda kommuner, nationella forsknings- och utbildningsinstitutioner och en grupp internationella forskare och konstnärer. Under projektets gång genomförs seminarier, workshops, walk-alongs, kartläggningar och interventioner för att lyfta fram och jämföra olika lager av kunskap: historisk, brukar-baserad, vetenskaplig och planmässig.Resultaten redovisas i minst sex internationella forsknings artiklar, en gemensam publikation med det stora kartmaterial som produceras samt en avslutande utställning.Det övergripande målet är att öka förståelsen för vad rumslig rättvisa betyder i det postindustriella landskapet och att bidra med underlag för en konkret identifiering av, samt underlag för, gestaltning och planering av kopplingar mellan stad och landsbygd som stödjer ett miljömässigt hållbart och socialt uthålligt stads/landskap