Detaljerad information för diarienr  2019-01941  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Emanuel, Martin
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: martin.emanuel@ekhist.uu.se
Univ./Institution: Kungliga Tekniska högskolan - Institutionen för Samhällsplanering och miljö
Projekttitel (sv): Gåendets teknopolitik: Kontinuitet och förändring av gator som offentliga platser i europsiska städer
Projekttitel (eng): Techno-Politics of Walking: Continuity and Change of Streets as Public Space in Urban Europe
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi, Teknikhistoria
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Det här projektet handlar om att gå i städer, förr och idag. Europeiska städer har formats av bilen i mer än 50 år. Att få färre människor att åka bil är idag ett eftertraktat policymål, men det är också svårt att uppnå eftersom även människors resvanor är så formade runt bilen. Att gå lyfts fram som ett mer hållbart sätt att resa. Ett ökat gående betraktas ofta också som något som skulle bidra till en mer levande stad där människor snarare än bilar står i centrum. Men potentialen att få fler att gå bestäms till stor del av historiska skeenden: den varierar från stad till stad, beroende på hur staden och dess trafiksystem vuxit fram och vilken hänsyn som tagits till fotgängare, samt i vilken grad och i vilka former gående överlevt i den moderna staden. Framgångsrika policyåtgärder för att öka gåendet i en stad behöver därför också anpassas till lokala förutsättningar.Genom att betrakta gator som offentliga platser kommer det här projektet att undersöka hur dess fysiska utformning och trafiktekniska innovationer medfört (des)integrationen av det mest hållbara transportslaget: fotgängarna. Projektets mål är att är att bidra till en ökad förståelse av gående, dess roll i skapandet av offentliga rum, och möjligheterna för dess renässans i europeiska städer. Studien kommer att undersöka spänningen sedan slutet av 1800-talet mellan olika sätt att försöka styra fotgängare och deras faktiska former av gående i två städer: Stockholm och Köpenhamn. För de flesta framstår gående som det mest naturliga vi kan göra. Men gående formas och har historiskt formats, socialt, kulturellt, men även genom trafiktekniska innovationer (som trafiksignaler) och utformning av stads- och gaturummet (t.ex. trottoarer, gågator). Frågor som ställs i projektet är: Hur försökte olika aktörer i dessa städer (t.ex. trafikpoliser, ingenjörer, planerare, lokala handlare) att styra fotgängare i särskilda banor? Hur försökte de skapa säkra förhållanden för dem? Och i vilken grad uppträdde fotgängare på det sätt som förväntades av dem? Hur har detta sammantaget format gåendet i dessa städer, fotgängares tillgänglighet, och karaktären av gator som offentliga platser?Undersökningen bryts ned i fyra fallstudier som var och en tar sig an hur fotgängare styrts och alltjämt styrs genom trafiksignaler samt tre olika slags utformning av stads- och gatrummet: trottoarer, gågator, och gångtunnlar. Projektet utnyttjar dels historisk källkritisk metod, dels etnometodologi. Arkivstudier och dokumentanalys används för att studera olika aktörers syn på fotgängare och gående, samt interaktionen dem emellan som ledde fram till val och utformning av tekniska och materiella styrmedel i Stockholm och Köpenhamn. Genom att fokusera på aktörer som ofta utelämnas i detta sammanhang - kommersiella aktörer och civilsamhällets aktörer - kommer projektet att komplettera den befintliga forskningen som fokuserar snävt på professionella planerares betydelse. Aktörsstudien kombineras med en undersökning av vardagliga praktiker i det förflutna och idag: hur fotgängare i Stockholm och Köpenhamn reagerade på styrmedlen, deras protester och förändrade beteende. Fotografier, insändare i dagspress och rättsfall från trafikolyckor tillhör de viktigaste källmaterialen för att fånga historiska användarpraktiker, medan nutida praktiker studeras genom så kallad etnometodologi, en sociologiskt orienterad observationsstudie.Tillsammans bildar dessa undersökningar underlag för en jämförande analys av samspelet mellan planering och kontroll av fotgängare och fotgängarpraktiker i Stockholm och Köpenhamn, med det slutliga målet att förse dagens politiker och planerare med bättre underlag angående hur gående kan stimuleras och gators karaktär av offentliga platser stärkas. Avsikten är att utifrån historiska och samtida insikter förbättra utsikterna att utnyttja fördelaktiga arv och motverka sådana som håller tillbaka mer hållbara praktiker från att få fäste, liksom att lära av framgångsrika exempel på ett mer konstruktivt sätt än vad dagens "best practice"-approach tillåter. Sådana policyimplikationer sammanställs i ett kortare papper, utformat i samråd med projektets referensgrupp och riktat till policy makers. Projektets resultat förs även ut till en bredare allmänhet genom guidade turer till de platser som undersöks i projektet om gåendets historia i Stockholm. Slutligen utformas, baserat på projektets resultat, en show case model med fokus på gåendets konflikter, som kan visas vid riktade events.