Detaljerad information för diarienr  2019-01962  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Duit, Andreas
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: andreas.duit@statsvet.su.se
Univ./Institution: Stockholms universitet - Statsvetenskapliga institutionen
Projekttitel (sv): Politiska konsekvenser av klimatpolicy
Projekttitel (eng): The Electoral Ramifications of Environmental Policy (THERAPY)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Statsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: En mycket vanlig tanke inom såväl vetenskapliga och allmänna miljödiskussioner är att  väljare kommer att bestraffa politiker som genomför alltför radikala klimatpolicies genom att inte rösta på dem i nästa val. Detta leder till en situation där politiker avstår från att genomföra nödvändiga policies och reformer, då de gör bedömningen att såväl de som själva reformen kommer att röstas bort i det kommande valet. Detta är således en mycket viktigt förklaring till varför demokratiska styrelseskick har svårt att hantera klimatfrågan på ett tillräckligt kraftfullt och effektivt sätt.Frågan är dock om detta stämmer? Vi vill i detta forskningsprojekt undersöka empiriskt om det faktiskt är så att väljare bestraffar politiker när de inför klimatreformer som på ett eller annat sätt begränsar väljarnas valmöjligheter eller leder till ökade kostnader på kort sikt. Den enda studien som för närvarande finns på området tyder på att stödet för de politiker som genomförde en miljöreform i en provins i Kanande förlorade väljarstöd i det nästkommande valet med ungefär 8%. Vi menar dock att det är viktigt att undersöka flera fall som innefattar olika typer av klimatpolicies som genomförts i olika typer av sociala och politiska kontexter, samt att utformningen av policy också spelar stor roll för dess konsekvenser på väljarstödet. I detta projekt kommer vi därför att undersöka fyra nya fall: vägtullar i Norge, etablering av vindkraftverk i Sverige och Danmark, införandet av koldioxidskatt i British Columbia i Kanada, samt klimatpolicies i ett urval av 25 OECD-länder.Från en metodologisk synvinkel har det tidigare varit näst intill omöjligt att studera denna typ av frågeställning, men de senaste åren har det skett en snabb utveckling av s.k. design-baserade metoder inom samhällsvetenskapen. Dessa metoder gör det möjligt att under vissa antaganden efterlikna en experimentell design även baserat på observationsdata. I detta projekt kommer vi att använda oss av tre olika sådana metoder för att uppskatta om, när, och hur mycket väljare bestraffar folkvalda för införandet av klimatpolicies.Vi tror att empiriskt grundad kunskap om denna centrala mekanism i demokratiskt beslutsfattande kring klimat- och miljöfrågor kan ha stor praktisk betydelse för klimatarbetet. Bättre kunskap kan t.ex. användas för att utforma policies som har större chans att vinna brett stöd bland väljare, samt för att upplysa beslutsfattare om vilka policies som har potentiellt negativa effekter.