Detaljerad information för diarienr  2019-01968  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Jönsson, Anna Maria
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: anna_maria.jonsson@nateko.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - Naturgeografi och ekosystemvetenskap
Projekttitel (sv): FOREST VISIONS: skogsbruk för ett fossilfritt välfärdssamhälle i ljuset av målkonflikter och osäkerheter
Projekttitel (eng): FOREST VISIONS: envisioning forest management practices for a fossil free society in the face of goal conflicts and uncertainties
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Fysisk geografi, Statsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Skogen i norra Europa bidrar på många sätt till människors välbefinnande, det vill säga, skogen tillhandahåller en rad naturnyttor, även kallade ekosystemtjänster. Vi använder skogen till virke, pappersmassa och biobränsle, och skogen fyller en viktig funktion för rekreation och turism. Biologisk mångfald kan ur ett naturupplevelseperspektiv ses som en kulturell ekosystemtjänst, men utgör samtidigt den grund varpå alla andra ekosystemtjänster vilar. På senare tid har skogens klimatnytta lyfts fram. Skogen bidrar med klimatreglering genom att binda in koldioxid, samtidigt som bioenergi och förnybara trämaterial bidrar med klimatlösningar som möjliggör minskad användning av olja, kol och cement. Skogen utgör dock en begränsad resurs, vilket gör att avvägningar mellan användningsområden behöver beaktas vid framtagande av policys för skogsskötsel och biomassauttag.Samtidigt som skogen ger klimatlösningar så påverkar klimatet både trädens tillväxt och risken för skador, vilket ställer skogsägarna inför nya beslutssituationer. Ett exempel är den regnfattiga och varma sommaren 2018, som ledde till omfattande angrepp av granbarkborre. Det tar lång tid för träd att växa, så planering för framtiden behövs redan nu. Klimatmodeller används för att ta fram scenarier för hur klimatet kan komma att ändras, beroende på fortsatta utsläpp och begränsningar av växthusgaser. För att omvandla klimatprojektioner till information om hur skogsekosystemet påverkas är processbaserad ekosystemmodellering ett viktigt verktyg. Om och hur man väljer att omsätta information om pågående klimatförändring och möjliga åtgärder till konkreta handlingar är till stor del upp till enskilda, privata skogsägare, som tillsammans ansvarar för hälften av Sveriges skogsmark. Projektet kommer att ske i dialog med skogsägare för att förstå olika synsätt kring klimatanpassning och omställning, både vad det gäller skötselval och målsättningar i form av biomassaproduktion, riskhantering och naturupplevelser. För att bredda perspektivet kommer dialogen även att inkludera skogliga rådgivare, naturvårdare och allmänhet.Avnämarinteraktionerna kommer att ligga till grund för att ta fram berättelser och modellberäkningar för att visualisera olika synsätt, handlingsalternativ och konflikter. Vi kommer att använda oss av ekosystemmodellen LPJ-GUESS för att beräkna hur olika skogsskötselstrategier påverkar tillgången på olika ekosystemtjänster, skogsbrukets ekonomi och risktagande samt klimatnytta. För att få ett bra underlag för analysen kommer vi att simulera biomassauttag, trädslagsval vid föryngring av skogsbestånd, risk för skador orsakade av väderlek och angrepp av skadegörare. Modellens förmåga att simulera effekter av extrema väderlekshändelser kommer att utvärderas genom jämförelse med data från riksskogstaxeringen och från ICOS forskningsstationer med detaljerade mätningar av skogsekosystemens kol- och vattenutbyte.Det övergripande målet är att ta fram en scenarioanalys av skötselstrategier för perioden 2020-2100, och belysa målkonflikter och policyalternativ. Framtidsprognoser är osäkra, men genom att jämföra olika scenarier kan man se vilka kombinationer av skötselalternativ och eventuella styrmedel om fungerar väl under flera förhållanden. Slutprodukten inkluderar audiovisuella framtidsvandringar för att konkretisera effekterna av olika val, och en databas med indikatorer där man kan ta fram information om hur olika skogliga skötselstrategier påverkar skogens ekosystemtjänster och klimatnytta. Användaren ska själv kunna välja om resultaten ska spegla globala hållbarhetsmål, nationella miljömål, eller skogsbruksekonomi och risktagande, och om man vill ha lokal information eller jämförelser mellan norra, mellersta och södra Sverige. Resultaten från projektet kommer att sammanställas i vetenskapliga publikationer. Databasen med indikatorer och berättelser som belyser multipla avnämarperspektiv kommer att göras fritt tillgänglig för skogliga beslutsfattare, med instruktioner om hur den kan användas. Vi kommer även att ta fram populärvetenskapliga texter om forskningsresultat kring skogens ekosystemtjänster och klimatnytta.