Detaljerad information för diarienr  2019-01973  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Hansson, Anders
Titel:  Docent
Kön:  Man
E-post: andha@tema.liu.se
Univ./Institution: Linköpings universitet - Institutionen för tema (TEMA)
Projekttitel (sv): En granskning av portföljen med tekniker för negativa utsläpp: sociala, tekno-ekonomiska och etiska dimensioner av biomassa-baserade NETs i Sverige och Tanzania
Projekttitel (eng): Opening the portfolio of negative emissions technologies: A comprehensive study of social, techno-economic and ethical dimensions of biomass-based NETs in Sweden and Tanzania
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Miljövetenskap, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Parisavtalet innebär att det globala klimatarbetet ska inriktas på att begränsa temperaturökningen till väl under 2°C, helst maximalt 1,5°C. Även om denna ambition har hyllats så har den också vid en närmare anblick visat sig bygga på en rad kontroversiella antaganden. Framförallt har kritiska röster påpekat att de datormodeller som temperaturmålet bygger på utgår från att länder världen över mycket snart ska börja använda tekniker för att ta bort koldioxid från atmosfären. I datormodeller innebär sådana tekniker, när de används på stor skala, att den totala balansräkningen över världens koldioxidutsläpp når minus inom några decennier. Sådana "negativa utsläppteknologier", särskilt de med stor teoretisk potential för att fånga in och lagra koldioxid, existerar ännu så länge främst på ritbordet. Av denna anledning har en stor del av forskningen efter Paris ägnats åt att i större detalj utreda möjligheten att faktiskt nå det ambitiösa målet . IPCC:s specialrapport om 1,5°C släpptes 2018, den befäste bilden av att en sådan temperaturbegränsning kräver omfattande användning av negativa utsläppsteknologier världen över.För Sveriges del skulle en satsning på negativa utsläppsteknologier innebära både möjligheter och problem. En stor del av dessa teknologier är baserade på koldioxidupptag i biomassa, och Sveriges stora och välutvecklade bio-ekonomi innebär därför att landet har goda möjligheter att ta täten i teknikutvecklingen. Detta skulle innebära en stor konkurrensfördel och eventuellt även en möjlighet att nå nationella klimatåtaganden delvis genom export av teknik och kunskap istället för att göra sig helt oberoende av fossila bränslen. Samtidigt går det inte att bortse från det faktum att negativa utsläppsteknologier idag endast innebär en ekonomisk belastning, eftersom det inte finns några pengar att tjäna på att generera så kallade minusutsläpp.Idén om att exportera minusutsläpp är inte heller helt oproblematisk. Eftersom många biomassa-baserade negativa utsläppsteknologier innebär förändrad landanvändning på stora ytor finns det en risk att de konkurrerar ut matproduktion eller annan markanvändning i länder med utbredd fattigdom. Tanken på att låginkomstländer med försvinnande små klimatavtryck på detta sätt ska bidra med stora landytor till det globala klimatarbetet har väckt kritik, eftersom detta också förutsätts i många klimatmodeller.Av dessa skäl är det viktigt att samhällsvetenskaplig, humanistisk och teknisk forskning samverkar för att både nyansera och konkretisera de globala perspektiv på negativa utsläppsteknologier som erbjuds av datorgenererade klimatscenarier. Det här projektet kommer göra en bred genomlysning av potentialen för olika biomassa-baserade negativa utsläppsteknologiers i Sverige och hur sådana teknologier uppfattas av beslutsfattare utifrån datormodellernas sätt att visualisera dem. Samtidigt uppmärksammar vi det globala rättviseperspektivet genom att utreda vilka negativa utsläppsteknologier som kan tänkas fungera i ett låginkomstland - Tanzania - utan att konkurrera ut annan markanvändning som är avgörande för den lokala överlevnaden. Vi tittar både empiriskt på hur en negativ utsläppsteknologi - biokol - har fungerat i den lokala kontexten i Tanzania, och mer utforskande hur internationellt stöd till negativa utsläpp i låginkomstländer kan fungera på ett hållbart sätt. Projektet bygger vidare på forskning som redan gjorts och görs av forskargruppen, där fokus ligger på så kallad bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, eller BECCS. Därför breddar vi här perspektivet till att gälla andra negativa utsläppsteknologier som har god förutsättning för att utvecklas i Sverige, och även för att fungera på ett hållbart sätt i låginkomstländer.Projektet har fyra delar. I del 1 relateras möjligheterna för BECCS i Sverige till andra biomassa-baserade negativa utsläppsteknologier genom en bred analys av sociala, institutionella och teknoekonomiska förutsättningar. I del 2 undersöks i detalj de konkreta resultaten av ett biokolsprojekt i Tanzania, både med avseende på biofysiska och sociala aspekter. I del 3 undersöks diskussionen bland experter om hur negativa utsläppsteknologier representeras i IPCC:s specialrapport om 1,5 graders uppvärmning, samt hur beslutsfattare tolkar sådana representationer. I del 4, slutligen, undersöks etiska konsekvenser av storskalig användning av negativa utsläppsteknologier i låginkomstländer.