Detaljerad information för diarienr  2019-01991  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Kasimir, Åsa
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: asa.kasimir@gu.se
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Geovetenskaper, inst för
Projekttitel (sv): En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor
Projekttitel (eng): A guide on how land-use management can convert high-emitting drained organic soils into areas with negative emissions
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klimatforskning, Annan geovetenskap och miljövetenskap, Ekologi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Av de globala växthusgasemissionerna kommer 25% från avskogning och jordbruk, därav kommer minst en fjärdedel från nedbrytning av torvjordar. Från Sverige rapporteras att dikade torvmarker avger cirka 12 miljoner ton CO2-ekvivalenter (alla växthusgaser sammanräknade), där 7 kommer från skogsmark.Våtmarker lagrar kol, och har gjort så sen istiden, upplagring av kol i torven blir en sänka för CO2 som består, lika med negativ emission. Våtmarker kan däremot vara en källa för metan (CH4). Men om de dräneras och luft kommer ner i marken bryts torven ner och koldioxid (CO2) och en del lustgas (N2O) avgår till luften. Dikning av torvmark har pågått sen 1800-talet för att erhålla mer odlingsbar mark, varav nu en stor del har beskogats. En stor del av denna skog är nu avverkningsmogen och frågan är vad som är en bättre markanvändning. Genom att återställa dikade torvmarker till våtare mark eller våtmark kan utsläppen begränsas eller till och med vändas till ett upptag, negativ emission. Men återvätning kan ge mycket olika emissioner eller upptag, vilket beror av flera faktorer; som hur högt i eller över marken som vattnet står, hur bördig marken är, vilken vegetation som finns och hur mycket det växer och om växter skördas mm.I det här projektet ska vi producera en handbok som från olika typ av återvätning visar på storleken på avgivning av gaser samt nettoupplagringen av kol i ekosystemet. Handboken ska vara möjlig att använda för markägare, handläggare på myndigheter och som bas för beslut om satsningar på återvätning av mark i Sverige (och andra länder). För att handboken ska bli användbar kommer representanter från olika organisationer och beslutsfattare att ingå som delaktiga i projektet från starten och vara med och avgöra vilka system forskningen särskilt ska fokusera på.Som bas för att kunna ge siffror på avgivning/upptag av växthusgaser finns mätningar. Vi kommer att använda mätdata insamlade vid forskningsstationen Skogaryd i Västra Götaland (forskningsnätverket SITES), samt andra redan gjorda mätningar på dränerad torvmark i Sverige och våra grannländer. Särskilt intressant är att granskogen på dikad torvmark i Skogaryd kommer att avverkas i augusti 2019 och en del av marken återvätas genom att bygga ett dämme. Nu saknas data från sådana skeden och det är ett unikt tillfälle att samla in data. För att få data från ytor med annan vegetation och markegenskaper kommer vi i projektet att välja ut ett antal ytor där vi gör kompletterande mätningar. Eftersom man bara kan mäta nettot av växthusgasemissioner, avgivning minus upptag, behöver man göra modellberäkningar för en full förståelse. Dessutom är de flesta mätdata framtagna under ett fåtal år och man behöver skala upp över en hel skogsrotation på 80 år för att förstå ifall ekosystemet lagrar eller förlorar kol. Med modellberäkningar kan man skala upp över tid och undersöka olika faktorers påverkan på växthusgasemissionerna, t.ex. markvattenytans läge och fluktuation, markens bördighet och typ av vegetation. Det är dock viktigt att ha bra data som ingångsvärden i modellberäkningar och data för att undersöka resultatens giltighet. Detta projekt är unikt genom att vi kan kombinera tillgängliga och pågående mätningar med modellering för att undersöka växthusgasavgivning från flera markanvändningstyper. Vi kommer därmed att beskriva inte bara ett års avgivning av växthusgaser utan över 10, 50 och 100 år, och också ta med hur ekosystemen skulle kunna påverkas av förändrat klimat. Vi kommer att använda två välanvända processmodeller, CoupModellen och ForSAFE, som båda beräknar processer i mark och vegetation, och med vilka vi kan undersöka effekten av markens vattennivå, växtlighet och skötselåtgärder. Data är grund för modellberäkningarna som i sin tur är grund till siffror som ges för olika markanvändningsalternativ i handboken.Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Göteborgs, Stockholms och Lunds Universitet, samt involverar samverkan med personer med intresse och erfarenhet av återvätningsprojekt, som markägare, myndigheter och intresseorganisationer.