Detaljerad information för diarienr  2019-01993  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Reischl, Gunilla
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: gunilla.reischl@ui.se
Univ./Institution: Utrikespolitiska institutet - Forskningsavdelningen
Projekttitel (sv): Klimatklubbar och negativa utsläpp: vägar mot fossilfria samhällen?
Projekttitel (eng): Connecting the dots: Climate clubs and negative emissions
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Statsvetenskap, Globaliseringsstudier
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Klimatförändringarna är en av de stora samhällsutmaningarna, dess konsekvenser är en utmaning för politiska system från global till lokal nivå. 2018 presenterade IPCC en rapport med budskapet att utrymmet för att begränsa klimatförändringarna krymper. Det går fortfarande att nå temperaturmålet, men det krävs snabba, långtgående och utan tidigare jämförbara förändringar i hela samhället. En nyckelfråga är vilken kapacitet samhällen har för att möta utmaningarna, och på vilket sätt de kan utformas för att möjliggöra den samhällsomställning som har tagit sig uttryck i de globala ramverken Agenda 2030 och Parisavtalet. För att förhindra den globala uppvärmningen räcker inte de åtaganden som länderna gör under Parisavtalet, det kräver en snabbare och mer omfattande minskning av utsläppen. I de flesta scenarier där Parisavtalets mål kan nås ingår användningen av tekniker för att avskilja och binda koldioxid. Tekniska lösningar för att uppnå negativa utsläpp är således avgörande för att klara klimatförändringarna, dessutom måste utvecklingen av dessa tekniska lösningar påskyndas och öka i omfattning. Det finns en diskussion om tekniska, ekonomiska, etiska och politiska begränsningar av användningen av de här tekniska lösningarna. Det saknas dock en mer djupgående insikt om hur de här begränsningarna ska hanteras och om att internationellt samarbete krävs för att hantera både konsekvenser och begränsningar. Samarbetet inom ramen för UNFCCC har visserligen lett till Parisavtalet, men har svårt att hantera och tvinga fram en snabbt ökad ambitionsnivå och den snabba utvecklingen av tekniker för att avskilja och binda koldioxid. Samtidigt har en rad länder, däribland Sverige, och andra aktörer ökat ambitionsnivån och fastställt mål om inte ha nettoutsläpp av växthusgaser efter år 2045-50 och därefter sikta mot negativa utsläpp. Forskning har pekat på hur mindre grupper av ambitiösa politiska aktörer kan snabba upp omställningen till hållbarhet och koldioxidneutralitet, och därmed vara en central del i att uppfylla Parisavtalets mål. Syftet med det här projektet är att undersöka hur den här typen djupgående samarbete mellan en mindre grupp ambitiösa aktörer kan åstadkomma ambitiösa utsläppsminskningar och uppnå negativa utsläpp. Vi undersöker en koalition bestående av 19 länder och 32 städer, Carbon Neutrality Coalition (CNC), som har bestämt sig för att vara föregångare vad gäller klimatarbetet. Deltagarna har avgett ambitiösa klimatmål och siktar mot netto-negativa utsläpp. Genom att studera deltagarnas klimatplaner belyser projektet olika möjligheter och begränsningar för att uppnå netto-negativa utsläpp, vilka konsekvenser planerna kan få och om den här formen av samarbete mellan ett mindre antal aktörer kan vara ett framgångsrikt sätt att driva på klimat- och energiomställningen. Projektet kommer som första steg att kartlägga och utvärdera CNC:s medlemmars klimatplaner för att dels förstå hur omställningen ser ut i olika länder, städer och sektorer, och dels för att få kunskap om hur de ser på utvecklingen och användandet av tekniker för utvecklingen av negativa utsläpp. I nästa steg identifierar vi möjligheter och begränsningar med olika vägar mot koldioxidneutralitet, och undersöker hur CNC medlemmarna ställer sig till detta. I det sista steget undersöker vi de politiska dimensionerna av ett mer djupgående samarbete för att uppnå mer ambitiös klimatpolitik, samt vilka möjligheter det finns att utveckla sanktioner mot icke-medlemmar för att stärka samarbetet ytterligare. Projektet kommer att ta fram policyrelevant kunskap till beslutsfattare och andra relevanta aktörer om hur klimatambitioner kan höjas genom djupgående samarbeten. Projektet kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder såsom kvantitativa kartläggningar och semistrukturerade intervjuer för att generera nya empiriska och teoretiska insikter om möjligheter och förutsättningar för att nå klimatmål och negativa utsläpp genom ambitiöst internationellt samarbete. Projektet leds av Utrikespolitiska institutet med deltagande från Stockholms universitet, Linköpings universitet och Norges utrikespolitiska institut. Forskargruppen kombinerar expertis inom internationell klimatpolitik, energipolitik och energiomställning. En råd bestående av akademiker och praktiker kommer att bistå projektet. Projektet kommer att leverera 6 vetenskapliga artiklar, en policy brief, ett antal kortare populärvetenskapliga artiklar, samt arrangera workshops och publika seminarier.