Detaljerad information för diarienr  2019-01995  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Hajdu, Flora
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: flora.hajdu@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Stad och land
Projekttitel (sv): "Vi planterar träd i Afrika": Svenska diskurser och lokala effekter av klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i afrikanska lokalsamhällen
Projekttitel (eng): "We are planting trees in Africa" - Swedish discourses and local effects of carbon forestry projects in African localities
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kulturgeografi, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Sveriges mål om att uppnå nollutsläpp 2045 samtidigt som vi ännu inte lyckats begränsa utsläppen på hemmaplan tillräckligt innebär att klimatkompenseringsprojekt kommer att öka markant och snabbt. Ett allt mer populärt sätt att klimatkompensera är genom att plantera träd i låginkomstländer, särskilt i områden som anses ha problem med avskogning, projekt som med den nuvarande utvecklingen snabbt kommer att skalas upp. Detta ökar risken för att potentiella negativa effekter av projekten inte hinner utredas tillräckligt noggrant.I Sverige har skogen en historiskt stark ställning och 'trädplantering i Afrika' framställs i dag ofta som något självklart positivt.  De senaste årens forskning kring lokala effekter av trädplanteringar i utvecklingsländer, inklusive vår egen tidigare forskning, visar dock att det inte är odelat positivt för alla inblandade aktörer. Effekter av trädplantager beror t ex på hur investeringar är utformade, hur delaktig lokalbefolkningen varit, vilka slags träd som planteras vart och av vem. Det finns ofta grundläggande målkonflikter i trädplanteringsprojekt som sällan tydliggörs projektbeskrivningar. Det som är bäst ur koldioxidupptagningsperspektiv (t.ex. ett stort plantage eukalyptus) kan stå i konflikt med vad som är bäst ur lokalbefolkningens perspektiv (en diversitet av lokala träd, planterade där behoven finns utan att störa odlingar och betesmarker). I det tidigare projektet drog vi slutsatsen att bakomliggande grundmotiv till trädplanteringen styr dess inriktning till stor del genom att styra problemformulering och lösningsförslag (tex gällande vilka träd som planeras och hur) - därför blir trädplanteringar som kommer till för att klimatkompensera främst optimerade för detta syfte, medan trädplanteringar med främsta mål att stödja lokala behov blir optimerade för det syftet.I vår tidigare forskning visade vi också att det i Sverige i dag finns bristande kunskap om lokala effekter av trädplantager och att detta, tillsammans med ett starkt narrativ av att skog är bra, gör att behoven för att utreda potentiella målkonflikter ofta inte tas på tillräckligt stort allvar. I det projekt vi studerade ledde detta till att negativa effekter för särskilt kvinnors och de fattigaste hushållens försörjning inte uppmärksammades av den svenska uppköparen av utsläppsminskningar. Vidare beskrevs lokalt användande av marken som skadligt och plantagen framställdes som att den bidrog till att förhindra avskogning, men vi kunde visa att antaganden om avskogning inte varit baserat på grundliga empiriska undersökningar och var felaktiga. Vi visade också att allt detta inte skedde på grund av ont uppsåt, utan på grund av avsaknad av empirisk kunskap samt kunskap om ackumulerad samhällsvetenskaplig lärdom om myter och verklighet kring lokal markanvändning och försörjning i Afrika. Vår forskning och andras visar att denna kunskap inte integreras ordentligt i klimatkompensationsprojekt idag, särskilt då dessa skalats upp hastigt och det har prioriterats att främst utveckla metoder för att beräkna koldioxidupptagning hos träd och andra tekniska aspekter av projekten.I detta projekt studerar vi fyra olika svenska aktörer från olika sektorer och undersöker deras trädplanteringsprojekt med hänsyn till underliggande antaganden och faktiska lokala effekter. Vi kartlägger hur kedjan av aktörer går från de svenska konsumenterna, via företag och organisationer ner till lokala bönder på specifika platser i Afrika. Genom intervjuer med aktörer i alla steg i kedjan analyserar vi motiv och tankar kring klimatkompensation, markanvändande och trädplantering. Lokalt undersöker vi olika effekter av projekten - t.ex. vilka som får jobb, vilka som förlorar tillgång till betesmark eller som beslutar sig för att konvertera sin jordbruksmark till trädplantering och konsekvenserna detta får för dem.Vi kommer att samarbeta med lokala forskare och återvända till lokalsamhällena för att avrapportera vad vi kommit fram till samt ordna workshops där lokala aktörer i Afrika kan diskutera hur de kan få ut mer av trädplanteringsprojekt. I Sverige vill vi samarbeta med svenska aktörer för att  utveckla deras rutiner för att integrera viktiga samhällsvetenskapliga perspektiv i bedömningen av trädplanteringsprojekt och kommer hålla ett stort slutseminarium för intresserade parter. Målet är att maximera den sociala nyttan av trädplanteringsprojekt och bidra till en mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter från trädplanteringar i låginkomstländer.