Detaljerad information för diarienr  2019-02005  
 
 
Ämnesområde:
Samhällsvetenskaplig miljöforskning
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Jagers, Sverker
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: sverker.jagers@pol.gu.se
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga inst
Projekttitel (sv): Klimatpolicys for matkonsumtion: Analyser av policyalternativ och politisk genomförbart för ett klimatneutralt välfärdssamhälle
Projekttitel (eng): Climate policies for food consumption: where's the beef?:Analyzing the policy options and political feasibility for a climate neutral welfare society
Värdhögskola: Göteborgs universitet
SCB-klassificering: Psykologi, Nationalekonomi, Statsvetenskap
Beviljat (SEK): Bidragsform   2019 2020 2021      
  Projekt   2453454 2326675 2343091      
Beskrivning: Sverige står inför utmaningen att ställa om till ett klimatneutralt välfärdssamhälle. En stor utsläppskälla är vår konsumtion av livsmedel där vissa dieter påverkar klimatet mer än andra. Flera vetenskapliga rapporter hävdar att den nuvarande konsumtionen av exempelvis nötkött och andra animalieprodukter inte är förenligt med det klimatneutrala samhället.Forskning visar att vi inte kan förvänta oss att människor kommer att ställa om sin livsmedelskonsumtion frivilligt. Snarare tycks val av diet vara ett beteende som är väldigt svårföränderligt, i och med dess starka koppling till både identitet och kultur. Individer gör idag inte tillräckligt stora personliga uppoffringar (väljer en klimatvänlig diet) för att skydda det gemensamma (klimatet). Inom samhällsvetenskapen brukar sådana situationer definieras som kollektiva handlingsdilemman. Konsekvenserna av den enskilda individens konsumtion på det globala klimatet är minimal, samtidigt kan denna inte försäkra sig om att andra kommer att göra uppoffringar. Det här ökar nödvändigheten av att en tredje aktör, oftast Staten, ingriper för att styra och underlätta kollektivt rationella handlingar.Vi vet emellertid att statligt ingripande i form av exempelvis skatter på koldioxidutsläpp möter ett stort motstånd i många sammanhang. Ett aktuellt exempel är de så kallade Gula västarna i Frankrike som delvis uppstod som en reaktion på höjda klimatskatter.Det finns en idag omfattande (tvär)vetenskaplig litteratur om människors stöd för och motstånd mot klimatpolitiska styrmedel. Forskningen har, exempelvis, visat att människors grundläggande värderingar är viktiga för att förstå miljöstöd, men forskningen är långt ifrån tillfredsställande. Det finns ett antal intressanta teoretiska och empiriska luckor. För det första har stora delar av forskningen på acceptans av klimatstyrning fokuserat på energi- och transportreglering och i princip förbisett livsmedelssektorn. För det andra vet vi att faktorer som egenintresse, tillit till de politiska institutioner som inför styrmedlen, värderingar och sociala normer är viktiga för klimatpolicystöd, men inte hur dessa faktorers förklaringskraft skiljer sig åt mellan olika policyområden och policyåtgärder (såsom skatter visavi regleringar). För det tredje behöver vi också öka förståelsen för hur uppfattningar om fördelningseffekter och frihetsuppfattningar påverkar policystöd. Vad gäller diskussionen om klimatstyrmedel inom livsmedelsområdet så finns det få kartläggningar överhuvudtaget, vilka argument som lyfts för och emot i debatten och hur det kan tänkas påverka människors attityder.Projektet ämnar därför undersöka (1) vilka argument för och emot styrning av medborgarnas livsmedelskonsumtion i syfte att minska klimatpåverkan som lyfts i den offentliga debatten (2) utforska och förstå hur uppfattningar om ett styrmedels upplevda effektivitet och rättvisa påverkar människors bedömning av styrmedlet samt hur styrmedlet kan utformas för att de ska upplevas som mer rättvisa och mindre frihetsinskränkande, (3) genom vilka mekanismer tillit till de politiska institutionerna påverkar människors stöd för detta och hur tillit påverkar relationen mellan egenintresse och acceptans, (4) vilken roll sociala normer spelar för acceptansen av olika styrmedel Samt (5) diskutera vilka som är de mest lovande styrmedlen på detta område, både avseende acceptans inom befolkningen och mesta möjliga klimateffektivitet.Genom vår tvärvetenskapliga kompetens kommer vi att kunna diskutera avvägningar mellan olika styrmedels klimatnytta i förhållande till medborgligt stöd, något som kommer vara ytterst relevant för beslutsfattare som överväger att införa sådana.För att göra detta kommer vi att använda oss av innehållsanalyser för att besvara den första forskningsfrågan. Vi kommer att analysera innehållet i svensk dagspress men också sociala medier. För att besvara de övriga forskningsfrågorna kommer vi främst att använda oss av enkätstudier, baserat på ett representativt urval i Sverige, och web-baserade experiment..Projektet ser stor potential att sprida resultaten till viktiga aktörer och allmänheten. I referensgruppen representeras bland annat svenska livsmedelsaktörer (Arla och Ica), Sveriges Lantbruksuniversitet, samt Regeringens klimatpolitiska råd. Flera av de inblandade forskarna medverkar flitigt i media och klimat och diet är aktuella ämnen. Det finns också stor potential att integrera forskningsresultaten i undervisningen.