Detaljerad information för diarienr  2019-02033  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Sjunnesson, Ylva
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: ylva.sjunnesson@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Kliniska vetenskaper
Projekttitel (sv): Frysmetoder för nötkreaturens embryon och äggceller
Projekttitel (eng): Cryopreservation of bovine embryos and oocytes
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Genetik och förädling inom lantbruksvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: I över 40 år har det varit möjligt att göra kryokonservering (nedfrysning och sedan förvaring i flytande kväve) av embryon från många olika arter och det används i stor skala idag för embryon från både människa och nötkreatur. Kryokonservering används ofta i samband med fertilitetsbehandlingar för att hjälpa ofrivilligt barnlösa och flickor och kvinnor som på grund av sjukdom eller behandling av sjukdom riskerar att förlora sina äggceller. För nötkreatur används kryokonservering för att kunna spara och/eller få fler avkommor från genetiskt viktiga djur. I frusen form kan ägg och embryon enkelt skickas i mindre behållare och därmed går det att göra de bäst producerande djuren tillgängliga för hela världen, något som är nödvändigt om vi ska klara av vår livsmedelsförsörjning. Förutom det lidande långa transporter av levande djur kan vara så slipper vi genom att undvika att flytta på levande djur till nya områden även stora risker för sjukdomsutbrott som kan slå ut produktionen av mjölk och kött under lång tid. För utrotningshotade djurarter eller raser kan kryokonservering vara en möjlighet att rädda arten eller rasen.Trots att både äggceller och embryon kan överleva nedfrysning och upptining så finns det studier som visar att de blir påverkade av procedurerna, t.ex. ger olika frysmetoder olika hög chans för graviditet. Det finns i dagsläget inte tillräckligt med studier runt exakt hur äggceller och embryon från människa och andra arter påverkas av frysningen och det är därför viktigt att undersöka detta vidare.Nötkreatur och människa uppvisar många likheter när det kommer till äggcellernas mognad och den tidiga embryoutvecklingen. Nötkreatur är därför en bra modell för människa och modellen för nötembryoproduktion i laboratoriemiljö kan också genomföras utan djurförsök då bara slaktmaterial som ändå skulle ha destruerats används.Under de två år som detta projekt löper kommer Sveriges enda laboratorium för embryoproduktion dedikerat till forskning runt husdjur och produktionsdjur att ha tillgång till expertis från en human reproduktionsklinik. Detta möjliggör överföring av kunskap från humansidan till djursidan med fokus på kryokonserveringsmetoder för tidiga embryon och äggceller.Målet för detta projekt är att studera kryokonservering av nötkreaturens tidiga embryon och äggceller. Effekterna efter kryokonserveringen kommer att mätas genom att undersöka embryona och äggcellernas kvalitet, utvecklingspotential, utseende och funktion och hur de uttrycker sina gener. Tidiga embryon odlas fram i laboratoriet till dag 7 efter befruktning och delas därefter i tre grupper: de som fryses med en äldre metod ("slow freezing"), de som fryses med en nyare metod ("vitrifiering") och de som inte fryses alls. Efter tining får embryona utvecklas vidare en dag till (till dag 8 efter befruktning). Vid dag 8 undersöks embryona med mikroskopering för utseende och mängd av viktiga cellkomponenter eller så undersöker vi deras genuttryck. För att undersöka hur frysningen påverkar äggcellerna kommer vi frysa (enbart med metoden "vitrifiering") omogna och mogna äggceller och jämföra dem med äggceller som inte blivit frusna. Även här tittar vi på cellkomponenter och genuttryck, men vi befruktar även äggcellerna och undersöker om de har förmågan att utvecklas vidare till embryon.Förutom den ökade kunskapen runt effekterna av kryokonservering som kan användas både på human- och djursidan kommer själva kryokonserveringsmetoderna att bli etablerade i Sveriges enda laboratorie för embryoproduktion för sällskapsdjur och produktionsdjur. Denna samverkan kommer också kunna bana väg för vidare samarbeten. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Carl von Linnékliniken (human reproduktionsklinik), Växa Sverige (Sveriges största förening för lantbruksproduktion) och Viking Genetics (Sveriges, Finland och Danmarks största nötavelsföretag).