Detaljerad information för diarienr  2019-02095  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Persson Waller, Karin
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: karin.persson-waller@sva.se
Univ./Institution: Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA - SVA
Projekttitel (sv): Optimal antibiotikabehandling vid akut klinisk mastit hos nötkreatur - En möjlighet till minskad antibiotikaanvändning med bibehållen behandlingseffekt?
Projekttitel (eng): Optimal antibiotic treatment of acute clinical mastitis in dairy cows - A possibility to reduce the use of antibiotics without reducing treatment efficacy
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klinisk vetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Bakgrund Akut klinisk mastit (hastigt uppblossande juverinflammation med synliga symtom) är en smärtsam och kostsam sjukdom som oftast orsakas av bakterieinfektion i juvret och är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av svenska mjölkkor. I Sverige behandlas dessa fall oftast med allmänbehandling (intramuskulära injektioner) med penicillin, ett smalspektrigt antibiotikum som de flesta juverbakterier i Sverige är känsliga för. Denna rutin skiljer från många andra länder där lokalbehandling i juvret med tuber innehållande mer bredspektriga antibiotika är vanligast. Vid lokalbehandling används en mycket mindre mängd antibiotika än vid allmänbehandling. Risken för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier är också lägre eftersom en mindre del av djurets normalflora påverkas. Att behandlingar skiljer mellan länder beror bland annat på lagstiftning och tillgång till läkemedel men också på vilka juverbakterier som är vanliga och deras antibiotikaresistens. De svenska rutinerna baseras främst på studier av allmänbehandling som gjordes för mer än 25 år sedan. Vid den tiden fanns inte juvertuber med enbart penicillin varför sådan behandling inte undersöktes. Internationellt finns få vetenskapliga studier som jämfört effekten av lokal eller allmän behandling vid klinisk mastit och ännu färre där enbart penicillin använts. Ingen av dessa har genomförts under svenska förhållanden. Det finns dock studier som tyder på att det ibland kan vara av värde att kombinera dessa behandlingar. En övergång till mer lokalbehandling vid klinisk mastit skulle innebära ett paradigmskifte för svenska veterinärer och djurägare. En sådan förändring måste dock grundas på vetenskap som visar att lokal behandling är minst lika effektivt som allmänbehandling varför det är viktigt att göra en oberoende storskalig svensk behandlingsstudie. Projektets syften Det långsiktiga syftet är att förbättra kornas välfärd och besättningarnas ekonomi genom att ta fram nya behandlingsrekommendationer som innebär minskad och mer effektiv användning av antibiotika vilket i sin tur leder till färre injektioner och färre nya fall av mastit på grund av minskad risk för smittspridning mellan kor. En minskad användning av antibiotika leder även till mindre risk för antibiotikaresistens vilket innebär att antibiotika även i framtiden kan användas vid behandling av djur. I detta projekt kommer endast penicillin, ett smalspektrigt antibiotikum, att användas vilket är i enlighet med dagens riktlinjer för antibiotikaanvändning.Specifika syften är att vid fall av akut klinisk mastit undersöka om: 1) Samma behandlingsresultat (kliniskt och bakteriologiskt tillfrisknande) kan nås om behandling enligt dagens rekommendation (allmänbehandling under hela behandlingstiden) till största delen byts ut mot lokalbehandling med juvertuber i den sjuka juverdelen. Detta skulle leda till minskat antal injektioner vilket är positivt för djurens välfärd. 2) Ett bättre behandlingsresultat (ökning av bakteriologiskt tillfrisknande) kan nås för juverinfektioner som idag är svåra att eliminera genom att behandling enligt dagens rekommendation (enbart allmänbehandling) byts ut mot en kombination av allmän och lokal behandling under hela behandlingstiden. Detta syftar till att förebygga spridning av dessa juverinfektioner mellan kor och därmed minska antalet nya fall av mastit och det totala antalet behandlingar i besättningen. En grov skiss av hur projektet kommer att genomföras Veterinärer som arbetar med mjölkkor i olika delar av landet kommer att anlitas för att välja ut lämpliga mastitfall vilka fördelas mellan behandlingsgrupperna på ett slumpmässigt sätt. För att en ko ska få ingå i studien måste hon uppfylla vissa kriterier som till exempel att hon endast har akut klinisk mastit i en juverdel. Endast fall där penicillin normalt skulle använts ska ingå. Antalet mastitfall som bör ingå för att statistiskt säkerställda skillnader mellan behandlingarna ska kunna upptäckas har beräknats till cirka 200-350 per behandling. Vid första besöket kommer veterinären registrera kons symtom och ta mjölkprov för bakteriologisk undersökning. Sedan bestäms vilken behandling kon ska få. Veterinären instruerar djurägaren om fortsatt behandling och om att registrera symtom och ta nya mjölkprov 3 och 4 veckor efter första besöket. Alla prover skickas till SVA för undersökning. Skillnader mellan behandlingsalternativen i andel kor som tillfrisknat undersöks med hjälp av statistiska metoder.