Detaljerad information för diarienr  2019-02111  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Rönnegård, Lars
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: lrn@du.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Husdjursgenetik
Projekttitel (sv): Bättre social miljö för mjölkkor kan öka djurens välfärd och produktion
Projekttitel (eng): Precision livestock breeding - improving both welfare and production in dairy cattle
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Husdjursvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Tänk dig att du är en ko i en ladugård. Du finns där, 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan, tätt tillsammans med några hundra andra individer. Vad är det egentligen som får dig att må bra och trivas? Kanske är det friskt och gott vatten och att ha tillräckligt med mat. Att inte frysa när natten kommer. Torra fötter, med mycket strö på golvet är inte så dumt. Eller är det precis som för oss människor viktigt att känna trygghet och tillit, att inte vara rädd och att inte vara stressad? Det är lätt att börja tänka på rent fysiska faktorerna när det kommer till djurhållning, men det sociala samspelet är av lika stor betydelse. Hur individerna i en ladugård samverkar med varandra spelar roll. Vi vet att stressade kor mjölkar sämre, men vi vet väldigt lite om hur djurens sociala liv ser ut. Vi måste därför öka vår kunskap om de sociala samspelen i en ladugård. Kanske finns det kor som har egenskaper som lugnar andra kor. Kanske finns det kor som lätt stressar upp andra.Vi lever inte bara i en ladugård, by eller en stad, vi lever på ett jordklot. Vi är många på klotet, vi blir allt fler, och vår medelinkomst ökar. Det leder till ökad efterfrågan på kött, mjölk och andra djurprodukter. Hur framtidens jordbruk på ett hållbart och rättvist sätt ska kunna öka sin produktion är en av de största utmaningar mänskligheten står inför. En djurhållning som ökar sin produktivitet på bekostnad av djurens hälsa och välfärd kommer även att påverka miljön negativt. Vi vet redan idag att dåligt reglerad djurhållning kräver mer användning av antibiotika, vilket globalt sett är ett enormt problem. Det ger resistensutveckling hos bakterierna, och i förlängningen sämre möjligheter till behandling av både människor och djur. För att kunna möta den ökande efterfrågan på animalieprodukter behöver vi öka produktionen samtidigt som miljöpåverkan måste minimeras.Det är här djurhälsa och socialt samspel i lagårdsmiljö blir viktigt. Målet med vårt forskningsprojekt är att i framtiden kunna bedriva avel på mjölkavkastning, där sociala interaktioner mellan kor byggs in i avelsmodellen, för att på så sätt kunna öka produktion och samtidigt öka djurvälfärden.Hur kan vi ta reda på mer om det sociala samspelet? Det är ett snabbt växande forskningsfält där det finns ny avancerad teknik att tillgå för att samla in information djurens beteende. Man kan idag följa hur korna rör sig i ladugården och hur de mjölkar med hjälp av data från olika sensorer och mjölkningsrobotar. Det finns redan mycket data som samlas in med den nya tekniken och vi vill använda dessa data för att ta reda på om en ko beter sig vänligt eller aggressivt. I samarbete med storskaliga projekt för datainsamling kommer vi inom en snar framtid ha tillgång till ännu mer data och en del av projektet är att precisera vilken typ av data vi behöver för att kunna dra slutsatser om hur miljön och det sociala samspelet påverkar produktionen.Det sociala samspelet påverkar även avelsmöjligheterna. Ett djurs egenskaper hänger samman med dess gener. När djurets egenskaper påverkar omgivande djurs produktivitet kallas det "indirekt genetisk effekt" (IGE). Hur stor effekten blir hänger ihop med hur mycket individerna påverkar varandra, därför är det viktigt att kvantifiera och förstå det sociala samspelet mellan korna. Tidigare har man kunnat studera IGE vid djurhållning i liten skala av andra djurslag och framgångsrikt kunnat bedriva avel på dessa, men det är först nu som vi har teknik som möjliggör att kunna göra det i så stor skala som ladugårdsmiljön kräver. Att få med kornas sociala interaktioner i avelsprogram är alltså betydelsefullt, både för produktiviteten och för djurvälfärden. Det är också viktigt att ta reda på hur man på bästa sätt kan utvärdera avelsmodeller där IGE ingår och ta ställning till vilka data som då behöver samlas in. Målet är att den enskilda bonden ska kunna märka av en ökad mjölkproduktion genom att korna har det bättre.Vi kommer att angripa frågeställningarna i detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt med forskare inom flera olika områden: husdjursgenetik, beteendevetenskap, ekologi, datavetenskap och statistik. För att besvara de frågor vi har behöver vi jobba brett och vi hoppas kunna hitta helt nya lösningar genom att samarbeta.