Detaljerad information för diarienr  2019-02135  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2019-11-21
Namn:
Keeling, Linda
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: Linda.Keeling@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Husdjurens miljö och hälsa
Projekttitel (sv): Tillämpning av positiva djurvälfärdsindikatorer inom mjölkproduktion
Projekttitel (eng): The use of positive animal welfare indicators in the dairy industry: Science and policy
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Husdjursvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Snacka om positivt: Med fokus på att bedöma och belöna bra välfärd på mjölkgårdarNär vi talar om djurvälfärd ligger det nära till hands att tänka på vikten av att djur inte utsätts för lidande. Det är också här lagstiftningens fokus ligger. Officiella djurskyddskontroller och privata kontrollprogram har därför målet att säkerställa att inget på gården indikerar dålig djurvälfärd. Forskningen inom djurvälfärd har dock allt mer börjat rikta sig åt motsatt håll. Positiv djurvälfärd är nyckelbegreppet när vi talar om livskvalitet, och anledningen till detta skiftade fokus är att livskvaliteten helt och hållet hänger på de känslotillstånd som det enskilda djuret upplever. Genom att öka andelen positiva känslor kan man uppnå en nivå där det positiva i livet uppväger det negativa. Men hur ska vi börja tala om att sträva efter livskvalitet för djur, istället för att begränsa oss till att bara prata om att förhindra lidande? Det är denna viktiga fråga vi utforskar i detta projekt, med mjölkproducerande gårdar som modell. Hur djurvälfärd framställs i kommunikation avgörs av vad vi finner viktigt, hur lantbrukare ser på sin roll och sitt ansvar, och på hur konsumenter värderar produkterna i butikshyllan. Därför vill vi undersöka var det är relevant att uppdatera synen på djurvälfärd som något man bara "kontrollerar", och rikta ljuset mot möjligheten att positiv djurvälfärd är något som man faktiskt kan mäta. Positiv djurvälfärd är resultatet av utmärkt skötsel, och hänger också ihop med ekonomisk prestanda. Projektet utförs i tre faser.I den första fasen fördjupar vi vår tidigare, evidensbaserade forskning om kroppsposition och ansiktsuttryck hos mjölkkor och ungdjur som en metod för att bedöma positiva känslotillstånd. Kroppsspråk är det mest lovande området för att utveckla indikatorer på positiv djurvälfärd. De indikatorer som vi identifierar valideras så att det är möjligt för olika personer att använda dem direkt i produktionen på ett pålitligt sätt.I fas två kommer vi att använda redan insamlad data från Växa Sverige om frånvaron av dålig välfärd för att hitta 15 utmärkta, 15 genomsnittliga och 15 undermåliga mjölkgårdar. En person, som inte känner till vilken grupp gården tillhör, gör sedan ett besök och samlar in data om positiva indikatorer. Hypotesen är att korna uppvisar fler beteenden som visar på positiv djurvälfärd på gårdarna som tidigare fått utmärkta betyg. Vi undersöker även hur djurskötarna ser på sitt arbete och hur gårdens ekonomi ser ut. Vi tror att ekonomi och trivsel på jobbet hänger ihop med god djurvälfärd.I den tredje och sista fasen använder vi samhällsvetenskap för att ta ett helhetsgrepp om hur man på bästa sätt lyfter in positiv djurvälfärd i strålkastarljuset när vi talar med varandra. Med hjälp av intervjuer och gruppdiskussioner undersöks de bredare konsekvenserna av att lansera ett fokus på positiv djurvälfärd, inte minst dess betydelse för konkurrenskraften hos svenska mjölkbönder.Detta projekt tar ett av stegen in i en framtid där samhället förväntar sig att djur ska ha livskvalitet, vi vet hur vi kan mäta den, och indikatorer på positiva känslotillstånd blir en naturlig del av hur vi definierar djurvälfärd. Ett sådant framsteg gör alla till vinnare; djuren, mjölkproducenterna och konsumenterna.