Detaljerad information för diarienr  2020-00175  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-06-17
Namn:
Lindahl, Therese
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: therese@beijer.kva.se
Univ./Institution: Kungl. Vetenskapsakademien - Beijer institutet
Projekttitel (sv): Vad gör effektiv klimatpolitik politiskt genomförbar?
Projekttitel (eng): What makes effective climate policy politically feasible?
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Nationalekonomi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Klimatförändringar är en av vår tids ödesfrågor. Forskningen visar tydligt att den globala ekonomin snabbt måste ställa om, exempelvis genom en drastiskt minskning av förbränning av fossila bränslen. Det är också tydligt att det krävs kraftfulla politiska åtgärder för att detta ska ske. Det finns mycket forskning kring hur en effektiv klimatpolitik bör utformas. En tydlig slutsats från den ekonomiska forskningen är att någon form av prissättning av utsläpp av växthusgaser (genom en skatt på utsläpp eller handlade utsläppsrätter) bör vara en hörnsten i en effektiv klimatpolitik. Vi vet alltså att något måste göras och mycket om vad som bör göras. Trots detta går det långsamt med genomförande av faktiska klimatpolitiska åtgärder.I det här projektet kommer vi studera vad som avgör klimatpolitiska åtgärders politiska genomförbarhet, med särskilt fokus på skatter på utsläpp. I demokratiska system är väljarnas åsikter en nyckelfaktor bakom den förda politiken. Politiker som föreslår eller genomför åtgärder som ligger långt från vad väljarna vill kommer troligen inte bli (om)valda. Trots detta finns ofta visst utrymme för politiker att låta sina egna åsikter avspeglas i besluten. Sammanfattningsvis kommer alltså både väljarnas och politikernas åsikter styra vilken politik som faktiskt genomförs. Det här tar vi fasta på i det här projektet genom att empiriskt studera både väljare och politiker.Vi kommer studera väljare genom enkätundersökningar och experiment och analysera hur olika aspekter av utformningen av policyförslag styr väljarnas uppfattningar om dem. En koldioxidskatt kommer exempelvis att generera skatteintäkter som kan användas på olika sätt (t.ex. till att reglera inkomstskillnader eller välfärdsförluster av skatten, eller till riktade investeringar). Hur intäkterna avses användas kommer sannolikt påverka hur förslagen mottas. Ett exempel på detta är skillnaden i mottagandet av bensinskatten i Frankrike och i Kanada. I Frankrike skulle skatteintäkterna användas till att betala av på statsskulden, vilket ledde till kraftiga protester ("gula västarna") och förslaget drogs tillbaka. I den Kanadensiska delstaten British Columbia skulle skatteintäkterna istället delas ut i lika delar till alla invånarna. Detta förslag mottogs mycket mer positivt. De empiriska studierna av väljarnas åsikter kommer riktas in på att reda ut hur väljarstöd påverkas av hur åtgärdsförslag utformas, om detta stöd förändras över tid i takt med att effekter av klimatförändringar blir mer tydliga, samt hur individuella faktorer som inkomst, var man bor, och allmänna politiska åsikter påverkar detta. Genom enkäter kommer vi studera vad personer säger att de tycker och sedan följa upp det med experimentstudier där deltagarna ställs inför liknande situationer men där faktiska pengar står på spel.För att undersöka politikers attityder till klimatförändringar tänker vi analysera hur de talar i riksdagsdebatter genom textanalys av riksdagsprotokoll. Eftersom dessa debatter sker löpande ger denna data en möjlighet att se hur sättet att prata om klimatförändringar och policyförslag påverkas av specifika händelser. Exempel på sådana händelser är den varma sommaren i Sverige 2018, skogsbränderna i Australien 2019/2020, utgivandet av IPCCrapporter, klimatförhandlingar och signifikanta politiska beslut i andra länder. Även här kan vi studera hur retoriken från politikerna påverkas av individuella faktorer som partitillhörighet.Sammantaget kommer alltså de empiriska delarna av projektet att ge information om vilka väljare som kan förväntas stödja ett specifikt politiskt förslag. Genom att bygga en modell av den svenska ekonomin, där vi tar hänsyn till hur de egenskaper vi har undersökt är fördelade i befolkningen, kan vi fånga hur olika förslag skulle påverka olika individer och hur många som kan förväntas stödja ett visst förslag. Det gör att vi kan ta olika förslag och utvärdera deras politiska genomförbarhet. Vi kan då besvara frågan: givet att politiken måste gå att genomföra i praktiken, vilken är den bästa klimatpolitiken som kan föras? Klimatfrågan är internationell. För att hålla omfattningen hanterbar kommer vi inom det här projektet göra allt empiriskt arbete i Sverige. I modelleringsdelen kommer vi extrapolera från de empiriska resultaten för att även se vad som kan förväntas hända internationellt, exempelvis i hur många länder ett visst förslag till en internationell överenskommelse skulle få tillräckligt politiskt stöd.