Detaljerad information för diarienr  2020-00184  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-06-17
Namn:
Lundberg, Liv
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: liv.lundberg@ri.se
Univ./Institution: RISE Research Institutes of Sweden AB - .Systemomställning och tjänsteinnovation
Projekttitel (sv): Vad fungerar och vem betalar? En datadriven studie om ekonomiska subventioner som förändrar energisystemet.
Projekttitel (eng): What works and who pays? A data-driven study of the economic subsidies transforming the energy sector.
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klimatforskning, Energisystem, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Under det senaste året har hotet om klimatförändringar fått en allt mer central roll i den globala utvecklingen. Rörelsen Fridays For Future med Greta Thunberg i spetsen har arrangerat skolstrejker över hela världen, World Economic Forum rankade i sin "Global Risks Report 2020" klimatförändringar som ett av de allvarligaste hoten för det kommande decenniet, i januari 2020 gick världens största kapitalförvaltare, BlackRock ut med att de ska satsa på hållbara investerings och i december 2019 publicerade EU kommissionen "The European Green Deal" där vägen till ett koldioxidneutral Europa 2050 stakas ut.  I dag är många länder helt beroende av kol, olja och gas för transporter, industri-, el- och värmeproduktion. För att nå de utsläppsminskningar som krävs för att vi ska kunna uppnå de klimatmål som satts upp i Parisavtalet, behövs nya tekniker som kan tillgodose samhällets behov av el, värme, transport, etc., utan att släppa ut växthusgaser. Lyckligtvis existerar redan en stor mängd sådana tekniker och de växer snabbt. Mellan 2007 och 2017 ökade den totala mängden solceller i världen med en faktor femtio (från 8 till 400 GW), i Danmark producerades 47% av elen med vindkraft år 2019 och i Norge var den mest sålda bilen samma år Tesla Model 3.En av de stora utmaningarna för nya tekniker, har varit att de kostar för mycket. Historiskt har det varit mycket dyrare att producera el från solceller än från kol och det har varit billigare att köpa en bensinbil än en elbil, etc. En avgörande komponent i tillväxten av tekniker som solceller, vindkraft och elbilar har därför varit att göra dem mer ekonomiskt attraktiva. Detta har skett i ett stort antal länder genom olika typer av ekonomiska subventioner. Några av de vanligaste typerna av subventioner är inmatningstariffer, också kända som "feed-in" tariffer, gröna elcertifikat, som vi har i Sverige, investeringsstöd samt skattelättnader, till exempel vid köp av elbilar.Ekonomiska subventioner har haft en avgörande inverkan på tillväxten av nya tekniker, men de har inte varit utan kontroverser. En vanlig kritik är att subventioner är för kostsamma och att subventionerna främst hamnar hos höginkomsttagare. Det finns dock olika modeller för hur subventioner för nya tekniker kan finansieras. Subventionerna kan bygga på marknads-baserade instrument, liksom de gröna elcertifikaten i Sverige, där kostnaden i slutändan hamnar hos elkonsumenter, men de kan också finansieras direkt ur statskassan eller via specifika klimat-fonder.I dag är vindkraft, och i vissa områden även solceller, på väg att bli lönsamma även utan subventioner. Samtidigt finns det "nya" teknologier som batterier, förnyelsebar vätgas, koldioxidinfångning (CCS), och avancerade biobränslen för flyget, som kan visa sig vara viktiga pusselbitar vid omställningen av samhället, men som fortfarande är för dyra för att vara ekonomiskt lönsamma utan stöd.För att subventioner ska vara försvarbara och accepteras i samhället är det dock viktigt att de leder till en positiv förändring, exempelvis att nya tekniker växer, och att kostnaderna och fördelarna som dom medför fördelas rättvist.Målet med det här projektet är att studera effektiviteten och fördelningseffekterna av olika typer av ekonomiska subventioner som ges till nya tekniker med potential för att minska utsläppen av växthusgaser. Eftersom det är troligt att subventioner även fortsättningsvis kommer spela en viktig roll i att introducera nya tekniker är det viktigt att dom utformas på bästa möjliga sätt. Syftet med projektet är att använda en stor mängd historiska data från befintliga styrmedelsprogram där subventioner används inom länder i EU, för att se vilka typer av subventioner som har fungerat väl, respektive mindre väl, samt vilka grupper i samhället som varit "vinnare" respektive "förlorare".