Detaljerad information för diarienr  2020-00200  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-06-17
Namn:
Liu, Lu
Titel: 
Kön:  Kvinna
E-post: lu.liu@sbs.su.se
Univ./Institution: Stockholms universitet - Företagsekonomiska institutionen
Projekttitel (sv): Vad driver företagens klimatåtgärder? Vikten av globala leveranskedjor, sociala nätverk och jämställdhet
Projekttitel (eng): What drives corporate climate actions? The role of global supply chains, social networks, and gender equality
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Nationalekonomi, Företagsekonomi, Genusstudier
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: År 2015 enades FN:s samtliga medlemsstater om en "Agenda 2030" med 17 globala mål för hållbar utveckling. Syftet med agendan är att utrota fattigdom, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, samt skydda planeten och dess resurser. 2015 signerades även ett globalt klimatavtal i Paris (Parisavtalet) med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Då offentliga medel inte kommer att vara tillräckliga för att uppnå klimatmålen i dessa program krävs stora insatser från den finansiella sektorn och privata företag.Enligt klassisk ekonomisk teori är privata företags huvudsakliga uppgift dock att maximera aktieägarvärde och inte att tillgodose övriga intressenters önskemål. Aktieägares och övriga intressenters mål behöver dock inte ställas emot varandra. Om företagets slutkunder efterfrågar ett klimatvänligt produktutbud kan företaget, genom att tillgodose denna efterfrågan, öka försäljningen och i förlängningen generera högre avkastning till aktieägarna.Företagens klimatinvesteringar samt den ekonomiska avkastningen från dessa påverkas inte enbart av företagens egna initiativ utan även av dess leverantörers, kunders och konkurrenters miljöprinciper. Kunder ställer allt högre krav på leverantörer. Vidare kan klimatinvesteringar innebära en konkurrensfördel som andra företag kan behöva anpassa sig till för att attrahera kunder. Företags klimatinvesteringar kan även ha frammanats av nya inhemska lagar och regleringar som genom globala affärsrelationer sprids till företag i andra länder. Ett av syftena med detta projekt är att undersöka i vilken utsträckning klimatinvesteringar i ett företag sprids till dess kunder, leverantörer och konkurrenter och huruvida denna spridning bidrar till ekonomiska värden för företagen och dess aktieägare.Företag är även sammankopplade genom att personer i ledande positioner inom företagen ingår i samma sociala nätverk. Dessa individer (medlemmar av ledningsgrupp eller styrelser) kan sitta i samma styrelser, de kan tidigare ha arbetat tillsammans på andra företag och de kan ha läst vid samma universitet vid samma tidpunkt. Sådana sociala kontakter företag emellan har tidigare visat sig påverka företagens agerande, till exempel genom ett mer likartat investeringsbeteende. Ett andra syfte med detta projekt är därför att undersöka i vilken utsträckning sociala nätverk påverkar företagens klimatinvesteringar.Det finns en diskussion om huruvida kvinnor är mer oroade över klimatförändringar än vad män är. Ett tredje syfte med projektet är därför att undersöka huruvida företag med kvinnlig VD, eller större andel kvinnor i styrelsen, uppvisar ett större miljömässigt engagemang. Projektet ska även undersöka om könsfördelningen inom företagen påverkar hur klimatsatsningar sprids till kunder, leverantörer och konkurrenter. Har exempelvis en kvinnlig företagsledare större påverkan än manliga dito? Projektet ska också undersöka om det finns skillnader i hur män och kvinnor påverkar aktörer i sina sociala nätverk vad gäller företagens klimatinvesteringar.Projektets övergripande mål är att bidra med ny och viktig kunskap om hur företag påverkar varandras klimatinvesteringar samt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna av sådan påverkan för företagen och dess investerare. Ett viktigt mål med projektet är även att kommunicera denna kunskap till akademi, företag, myndigheter, lagstiftare, samt till aktörer inom den finansiella sektorn. Projektet leds av forskare från företagsekonomiska institutionen (finanssektionen) på Stockholms universitet i samarbete med Knut Wicksells centrum för finansvetenskap på Lunds universitet, med bidrag från forskare från nationalekonomiska institutionen vid Radboud universitetet i Nederländerna.