Detaljerad information för diarienr  2020-01928  
 
 
Ämnesområde:
Jordbruksforskning, övrigt
Beslutsdat:  2020-11-18
Namn:
Karlsson, Bengt G
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: bengt.karlsson@socant.su.se
Univ./Institution: Stockholms universitet - Socialantropologiska institutionen
Projekttitel (sv): Att Praktisera Matsuvera¨nitet: Ursprungsfolk och Agroekologiska Fo¨rha°llanden i O¨stra Himalaya.
Projekttitel (eng): Practicing Food Sovereignty: Indigenous Peoples and Agroecological Relationships in the Eastern Himalayas
Värdhögskola: Stockholms universitet
SCB-klassificering: Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK): Bidragsform   2021 2022 2023      
  Foproj   990267 990267 990267      
Beskrivning: Projektet Att Praktisera Matsuveränitet: Ursprungsfolk och Agroekologiska Förhållanden i Östra Himalaya är geografiskt förlagt till bergsområdet Chittagong Hill Tracts i Bangladesh, nordöstra Indien samt angränsande områden i Bhutan och Nepal. Dessa områden ingår i den region som betecknas som Östra Himalaya. Projektet focus a¨r pa° hållbar matförsörjning hos ursprungsfolken i dessa högländer. Vi tar utgångspunkten i termen "matsuveränitet", en normativ term som inte enbart beaktar tillga°ngen till mat utan också pekar på behovet att lokalbefolkningen har kontroll över hela fo¨rsörjningskedjan; rätten till odlingsmark, utsäde, boskap, fo¨rädling, och tillgång till marknader och ny kunskap. Matsuveränitet a¨r idag en global angelägenhet, centralt fo¨r ursprungsfolk världen över. Högländer, inte minst i Himalaya, har visat sig speciellt utsatta fo¨r klimatförändringar. Kraftiga stormar, oregelbunden nederbörd, högre temperaturer, erosion, jordskred och angrepp av skadedjur gör att människor får allt svårare att klara sin försörjning. En rad nationella och internationella organisationer arbetar idag med att skapa bättre förutsättningar fo¨r ett hållbart jordbruk i utsatta höglandsområden. Östra Himalaya är ett sådant område. En viktig del av detta arbete består i en omdefinition av traditionellt svedjebruk. Tidigare har staterna i regionen försökt begränsa eller helt stoppa svedjebruk. Idag har man alltmer gått o¨ver till att hitta sätt att anpassa svedjebruk till dagens situation och tar fasta pa° den biologiska mångfald, bla det stora antal olika grödor som odlas, inte mist äldre landraser. I denna studie kommer vi att fo¨lja de insatser som görs och de olika aktörer som a¨r involverade i detta arbete. Den övergripande frågan för projektet rör ursprungsfolks försörjningspraktiker, agroekologiska förutsättningar och klimatförändring i Östra Himalaya. Studien a¨r organiserad runt tre sammanlänkande teman; a) växter, b) skadeförluster och c) mat. Respektive tema kommer att studeras utifrån en specifik ingång. Vad gäller växter a¨r ingången, traditionella landraser (heritage plants) som hirs och bovete. Vi kommer att följa de försök som görs att återintroducera traditionella grödor som visat sig mer resilienta och näringsrika än moderna, växtförädlade, grödor. Under temat skadeförluster är ingången den kinesiska fruktflugan vilken angriper frukt- och grönsaksodlingar, samt elefanter, vilka speciellt i de mer låglänta bergsområdena, har stor påverkan pa° jordbruket. Den asiatiska elefantens livsutrymme minskar snabbt och med det ökar också konflikterna med lokalbefolkningen. Här kommer vi att följa hur ursprungsfolken i regionen handskas med de djur och insekter som söker sig till och lever av deras grödor. För temat mat, slutligen, är ingången de olika traditionella metoderna för att tillaga och bevara mat, speciellt fermentering. Fermenterad mat spelar stor roll i ursprungsfolkens kök i regionen, och den traditionella maten har fått en allt större betydelse som identitetsmarkör och som del av de politiska projektet att värna respektive folks etniska autonomi och självbestämmande. Ursprungsfolken har globalt sett en hög andel fattiga. Situationen skiljer sig åt mellan de fyra länderna som ingår i studien, men generellt sett har politisk oro, väpnade konflikter och övergrepp på mänskliga rättigheter haft stor inverkan på de lokala försörjningssystemen. De accelererande klimatförändringarna har ökat på denna sårbarhet. Trots enorma utmaningarna sa° finns idag en ökad medvetenhet och ett politiskt intresse nationellt och globalt fo¨r att stärka ursprungsfolks och andra marginaliserade gruppers möjlighet att bedriva ett ekologiskt och socialt hållbart jordbruk. FNs hållbarhetsmål är ett uttryck fo¨r detta, inte minst genom mål 2 "ingen hunger", mål 11 "hållbara samhällen" och mål 15 "ekosystem och biologisk mångfald". Genom detta forskningsprojekt sätter vi focus på och stödjer dessa strävanden.