Detaljerad information för diarienr  2020-02185  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-11-18
Namn:
Pries, Johan
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: johan.pries@hist.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - Kulturgeografi och ekonomisk geografi
Projekttitel (sv): Folkrörelsernas kulturarv: omvandling, bevarande och liv i de svenska folkparkerna.
Projekttitel (eng): The heritage of popular movements: renewal, preservation and life in the Swedish People's Parks.
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Studier av offentlig förvaltning, Kulturgeografi, Historia
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Forskare menar ofta att folkrörelser är en bärande del ett demokratiskt civilsamhälle. Ett av de sätt som rörelser bidrar till en levande demokrati är de sätt på vilka de skapar offentliga rum och platser, även om rörelser i det långa loppet sällan själva förvaltar sådana rum. Istället är det vanligtvis offentliga - ofta kommunala - aktörer som vårdar dessa miljöer. Detta innebär en spänning mellan demokratins rum som gräsrotsskapade "underifrån" och kommunal förvaltning "ovanifrån", och därför också en potentiell konflikt kring vem som påverkar vilken historia och vilka arv som ska bevaras i rummen.I vår studie vill vi undersöka denna relation mellan rörelser som skapare av offentliga rum och dess förvaltning av mer uthålliga institutioner genom att studera de svenska folkparkerna som mål för kulturarvstrategier, stadsutveckling och civilsamhällespolitik. De svenska folkparkerna är ett världsunikt kulturarv bestående av många hundra folkrörelseskapade platser med en stark koppling både till Sveriges demokratisering och till framväxten av en stark arbetarrörelse. I takt med att folkrörelserna som en gång skapade folkparkerna har försvagats har andra aktörer dock blivit viktigare för deras förvaltning. Vi menar att en undersökning av denna förändring från folkrörelseplats till kulturarv erbjuder viktiga lärdomar för såväl offentlig förvaltning som för samhällsvetenskaplig forskning om demokratins platser som kulturarv.Vår undersökning kommer att studera tre olika slags frågor. Först kommer vi att undersöka på vilka sätt folkparker hanteras som kulturarvsfrågor. Genom att närmare analysera en rad olika lokala fall samt policy-dokument undersöker vi hur aktörer förhållit sig till den demokratiska paradoxen att något skapat underifrån allt mer kommit att bli förvaltat av offentliga aktörer just för minnas en historia av gräsrotsdemokrati. Vidare kommer vi att se närmare på hur stadsomvandling och förtätningsambitioner påverkat de mer urbana folkparkerna. Vi undersöker på så vis hur parkerna som grönytor tolkats om när de blivit föremål för kommunala planeringsprocesser, och hur civilsamhällesaktörer, förvaltning och markägare förhandlat om platsernas historiska betydelse. Slutligen är vi intresserade av de kvarvarande parkerna som ett levande kulturarv från folkrörelsernas tid. Vi studerar hur etablerade och nya civilsamhällesaktörer förhåller sig till denna historia i parkerna, hur de omtolkar betydelsen av lokal demokrati och vilka möjligheter det finns att stärka medborgarinflytande genom att ett strategiskt förhållningssätt till denna slags parker.Utifrån dessa tre sorters frågor kommer vi att diskutera hur relationen mellan offentliga rum, folkrörelser och förvaltning tar sig uttryck i folkparkerna. En studie av de svenska folkparkerna knyter därmed an till praktiska frågor kopplade till policy och planering - samtidigt som den innebär en möjlighet att ingripa i pågående forskningsdebatter. Praktiskt kan vårt projekt, i sina resultat men också under forskningens gång, bidra till att sprida kunskap om hur folkparkerna och andra liknande platser när de betraktas som kulturarv kan utgöra en resurs för att stärka demokratiskt deltagande och ideal, och därmed bidra till social hållbarhet. Akademiskt innebär folkparkerna en unik möjlighet att studera hur offentliga aktörer navigerar de etiska svårigheterna i att bevara rum under flera decennier skapade av, och för, gräsrotsrörelse när just detta bevarande riskerar att tona ned gräsrötternas roll som platsskapare.Sammanfattningsvis menar vi att denna undersökning kan bidra med viktig ny kunskap både för arbetet med hållbarhetsomställning och för ett internationellt forskningsfält om grönt och demokratiskt kulturarv. Projektet kommer att lyfta fram folkrörelsernas skapande av offentliga platser som ett levande kulturarv, och därmed en viktig och ofta bortglömd resurs för skapandet av ett robust, uthålligt och levande civilsamhälle idag. Rörelsers konkreta roll som rumsskapare är viktigt inte bara för i belysa vårdandet av ett idag allt mer ansatt demokratiskt samhälles mötesplatser och vardagsliv. Vi menar att vikten av att skapa ett demokratiskt vardagslivs offentliga platser är något som varje generation måste närma sig, och att vi genom att studera bevarandet av folkparkerna som just sådana platser kan bidra till en större samhällelig debatt om de utmaningar som finns i skärningspunkten mellan rumslig planering och civilsamhällets platsskapande.