Detaljerad information för diarienr  2020-02849  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-12-15
Namn:
Boström, Magnus
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: magnus.bostrom@oru.se
Univ./Institution: Örebro universitet - HumUS Inst för Humaniora, utbildnings och samhällsvetenskap
Projekttitel (sv): Att lära sig konsumera mindre: Kan erfarenheter under Covid-19 pandemin trigga igång livsstilsomställning?
Projekttitel (eng): Learning to consume less: Can experiences during the Covid-19 pandemic trigger lifestyle transformation?
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Detta ettåriga projekt avser att, via en litteraturstudie och intervjustudie, belysa de erfarenheter, insikter och lärdomar som konsumenter fått av det ofrivilliga avbrottet av många konsumtionsvanor under pågående Covid-19 pandemi. Pandemin har på flera sätt inneburit ett avbrott från rådande konsumtionskultur. Detta inkluderar klimatbelastande långväga semesterresor. Människors livsstilar har påverkats rejält. Medan viss konsumtion och konsumtionsrelaterade aktiviteter har varit omöjliga eller svåra (flygresor, shopping, mode) har andra kunnat fortsätta i stort sett som förut (livsmedel, online shopping). Detta avbrott innebär en intressant forskningsmöjlighet. Frågan är om det genom dessa erfarenheter finns ett frö till en mer långsiktig omställningsmöjlighet mot mer hållbar och klimatvänlig konsumtionsvanor och livsstil.Projektet utgår från kunskapen att mänskligheten överskrider flera av de så kallade planetära gränserna och att överkonsumtion är en del av problemet. I välfärdssamhällen som Sverige växer människor i alla samhällsklasser upp i en kontext av mass- och överkonsumtion. Även om somliga grupper försöker utveckla nya livsstilar med minskad konsumtion som mål är rådande norm och praktik att vi ska konsumera mycket och mer. Covid-19 medför en unik möjlighet att studera möjliga omställningseffekter. Hur har konsumenters livsstilar påverkats av policys som syftar till karantän, nedstängningar (lockdown), social distansering och andra försiktighetsmått. Vilka insikter och lärdomar har skapats?Syftet med projektet är att bidra med kunskap om konsumenters erfarenheter runt sina konsumentvanor, särskilt med fokus på omställningsmöjligheter avseende att minska på överkonsumtion och klimatbelastande konsumtion. Den övergripande frågan rör potentialen till så kallat transformativt lärande i förhållande till konsumtionsvanor. Denna fråga specificeras i ett antal nyckelfrågor som kopplar till fem teman. Dessa teman är:Tema 1: Begär. Vilka konsumentobjekt (eller andra objekt) har människor längtat efter under pandemin? Har dessa begär eller önskemål kunna tillfredsställas på alternativa sätt, via icke-konsumtion eller alternativ konsumtion? Eller förväntar sig konsumenten att kunna tillfredsställa begäret efter pandemin med sina invanda konsumtionsmönster?Tema 2: Att bekräfta sociala relationer med icke- eller alternativ konsumtion. Forskning har visat att människor på många sätt utvecklar och bekräftar sina relationer via konsumtion av olika slag. I och med pandemin möjliggörs att ställa frågor om människor har kunnat hitta nya sätt, via icke-konsumtion eller alternativ konsumtion, att fostra sina relationer.Tema 3: Temporala and rumsliga aspekter. Masskonsumtionen har många temporala och rumsliga aspekter: t.ex. begäret efter nyheter och omedelbar behovstillfredsställelse, efterfrågan av snabb transport för att kunna shoppa, semestra o.s.v.. Här erbjuds möjligheter att ställa frågor om insikter som kopplar till tid, transport och hinder att få access till olika platser för konsumtionen (shoppingcentret).Tema 4: Av-normalisering av masskonsumtion. I och med att mass- och överkonsumtion fungerar som norm och uppfattas som det normala i samhället är det överhuvudtaget svårt att upptäcka den. Den tas för given. Det är ofta inte förrän viss konsumtion är omöjlig eller svåråtkomlig en individ upptäcker dess beroende av den. Såldes kan pandemin bidra till att avslöja masskonsumtionens kraft.Tema 5: Nya kompetenser och socialt stöd. För att ställa om och bli mindre beroende av masskonsumtionens infrastruktur krävs nya kompetenser såsom att reparera saker eller odla själv. Det kan också krävas olika stöd och resurser från en sociala omgivning, t.ex. i civilsamhället, för att kunna leva på mindre. I och med pandemin väcks frågan om och hur människor har kunnat utveckla nya kompetenser och dra nytta av stöd i ens sociala nätverk för att hantera den nya situationen.Studien ska bestå av två delar. Dels en kvalitativ intervjustudie av svenska konsumenter. Dels en litteraturstudie av den dokumentation som redan skett av konsumenters erfarenheter. Information ska samlas utan geografisk avgränsning, så att studien inte helt begränsas till den svenska erfarenheten med jämförelsevis icke-restriktiv policy.Resultatet kommer att publiceras i två vetenskapliga artiklar, men kommer också att kommuniceras via populärvetenskapliga texter och pressrelease.