Detaljerad information för diarienr  2020-02865  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-12-15
Namn:
Rasmussen, Joel
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: joel.rasmussen@oru.se
Univ./Institution: Örebro universitet - HumUS Inst för Humaniora, utbildnings och samhällsvetenskap
Projekttitel (sv): Förtroende och tvivel gällande Sveriges hantering av Covid-19: En utökning av Pandemic Rhetoric-projektet (PAR-EX)
Projekttitel (eng): Trust and distrust in Sweden´s Covid-19 management: The pandemic rhetoric project extended (PAR-EX)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kommunikationsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Med anledning av MSB:s område i utlysningen presenteras här ett projekt som syftar till att skapa kunskap om de kommunikativa mekanismerna bakom uppkomsten av förtroende och tvivel i förhållande till Sveriges riskkommunikation kring Covid-19. Den befintliga litteraturen om riskkommunikation slår fast att förtroende är en nyckelkomponent för hur olika grupper tolkar och förhåller sig till risker. Förtroende är något som kan förstärka eller dämpa allmänna riskuppfattningar (se t.ex. Drottz-Sjöberg, 2012). På grund av Covid-19-utbrottet behövde regeringar och myndigheter snabbt ta ett stort ansvar för att skydda medborgarna men också, för att bjuda in till samarbete och skapa en effektiv hantering, kommunicera på ett sätt som skapar förtroende. Traditionella medier har i sin tur i uppgift att balansera rollerna att informera allmänheten, utkräva ansvar från beslutsfattare och, som ofta är fallet i krisperioder, ge en känsla av gemenskap (Cottle, 2008). För alla i dagens digitala medielandskap, som innehåller många kanaler och aktörer både nationellt och internationellt, finns det en utmaning att nå ut till medborgarna (Rasmussen & Ihlen, 2017). Hur förtroende, tvivel eller till och med misstro formas i kommunikationsprocesser och av omständigheterna i det förändrade medielandskapet är en fråga som forskare nyligen har börjat undersöka. Den snabba teknologiska utvecklingen i sig kräver ytterligare utveckling av sådant arbete, och det behövs forskning om hur allmänheten uppfattar myndigheternas kommunikationsinsatser och nyhetsmediernas bevakning.Projektet utgör en utvidgning (extension) av det skandinaviska projektet Pandemic Rhetoric (PAR), därav namnet PAR-EX.  I och med att projektet har ett moderprojekt där mycket datainsamling pågår, finns synergieffekter att utnyttja, något som inblandade partner står bakom och stöttar. PAR tar hänsyn till hela kommunikationskedjan, inklusive myndigheter och deras kommunikationsstrategier, samt mottagandet i nyhetsmedierna och bland allmänheten, och kombinerar således flera datatyper och perspektiv i de skandinaviska länderna. Den svenska delen av PAR är dock inte så omfattande (finansieringen uppgår till 760.000 SEK) och har därmed fokus på det första empiriska steget, organisationskommunikation, och har enbart en stödjande funktion när det gäller medieanalys och allmänhetens uppfattningar. Detta är en nackdel, inte minst eftersom Sveriges hantering av pandemin är i särklass det mest uppmärksammade fallet i Skandinavien och eftersom det kommer att finnas data att utnyttja för närmare analyser av bilden av just svensk riskkommunikation i nyhetsmedier och medborgares diskussioner. PAR-EX säkerställer därför fokus på hur förtroende och tvivel i förhållande till Sveriges riskkommunikation formas i mediebevakningen och medborgares tolkningar. Sveriges unika strategi och den omfattande medieuppmärksamhet som den har fått i grannländer och på andra håll motiverar detta speciella fokus. Dessutom är allt samarbete redan på plats för datainsamling och internationellt forskningssamarbete.PAR-EX tar utgångspunkt i dialogisk analys som fokuserar på hur olika aktörer orienterar sig kommunikativt till problem de står inför, hur de tillämpar kommunikationsstrategier och hanterar dilemman som uppstår (Linell, 1998). En kombination av forskningsmaterial och metoder används. För medieanalysen används artiklar online från de två största nationella nyhetstidningarna (inklusive kommentarsfält) och textanalys. Medborgares tolkningar studeras med hjälp av fokusgrupper. Samtliga metoder har projektledaren stor kunskap om sedan tidigare forskningsprojekt.PAR-EX kommer att resultera i två unika publikationer i peer review-tidskrifter och en populärvetenskaplig rapport - alla med fokus på framväxten av förtroende och tvivel i förhållande till svensk riskkommunikation gällande Covid-19 - vilket går utöver planerad output från moderprojektet PAR. Dessa publikationer och det specifika fokuset på mediebevakning och allmänhetens tolkningar av svensk riskkommunikation är det som främst skiljer utbyggnadsprojektet från moderprojektet. För att säkerställa lärande från projektet kommer spridningsaktiviteter att bestå av att utöka nätverket av intressenter i Sverige, en populärvetenskaplig rapport och två seminarier för intressenter.