Detaljerad information för diarienr  2020-02888  
 
 
Ämnesområde:
Samhällsplanering, övrigt
Beslutsdat:  2020-12-15
Namn:
Stenfors, Cecilia
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: cecilia.stenfors@gmail.com
Univ./Institution: Stockholms universitet - Psykologiska institutionen
Projekttitel (sv): Grön resiliens: Betydelsen av gröna och blå miljöer för psykisk hälsa och motståndskraft mot effekterna av COVID19-pandemin
Projekttitel (eng): Green-Blue Resilience to crisis: The significance of green-blue space use and access for mental health when facing the societal and individual level stressors of the COVID-19 pandemic
Värdhögskola: Stockholms universitet
SCB-klassificering: Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi, Arbetsmedicin och miljömedicin, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK): Bidragsform   2021          
  Foproj   930244          
Beskrivning: Psykisk ohälsa såsom depression, ångest, utmattning och nedsatt kognitiv funktion innebar stora folkhälsoutmaningar med omfattande kostnader på individ- och samhällsnivå redan innan Covid-19 krisen. I och med Covid-19 krisen och dess restriktioner kring social/fysisk distansering och omfattande samhällsförändingar som drabbar befolkningen på flera olika plan i varierande omfattning (isolering och ensamhet, anställning och arbetsvillkor, ekonomi, privat- och familjesituation, transporter och rörelsemönster, oro kring egen och andras hälsa osv), riskerar den psykiska ohälsan att öka markant, vilket skett i samband med tidigare pandemier och ekonomiska kriser, och som indikeras av tidiga rapporter från den pågående covid19 krisen.Kunskap om vilka modifierbara faktorer som kan bidra till att minska psykisk ohälsa och buffra mot stressorer under kris-och samtidigt bidra till ökad hållbarhet avseende miljö och klimat- är således centralt för att förstå hur krisens negativa konsekvenser på människors hälsa och välbefinnande kan motverkas och resiliensen öka vid framtida kriser.Tidigare studier har visat att vistelser i och tillgång till naturliga miljöer (inkl "gröna" och "blå" miljöer) kan förbättra stämningsläge, kognitiv prestation, minska stress och stärka psykisk hälsa, samt facilitera fysik aktivitet och social samvaro/gemenskap-i sin tur centrala hälsofaktorer.Under Covid-19-krisen när möjligheter till social samvaro, fysisk och annan aktivitet utanför hemmet har begränsats-samtidigt som stressorer kan ha ökat-så kan utomhusmiljöerna ha fått en ännu större betydelse för individers psykiska hälsa och välbefinnande.Samtidigt bor och arbetar en majoritet av den svenska befolkningen i urbaniserade områden där naturinslag och tillgång till naturområden kan vara begränsade och variera mycket i omfattning, kvalitet och säkerhet beroende på område, och dessa begränsningar riskerar också att öka i och med den kontinuerliga förtätningen av städer, samt med kriminalitetsutvecklingen i och omkring utsatta områden.Projekts syfte är således att noggrant undersöka betydelsen av användning, exponering, och tillgång till naturmiljöer för psykisk hälsa under covid-19 krisen, samt för buffring av stressorer i arbets- och privatlivet (relaterade till covid-19), i en longitudinell svensk befolkningskohort med högkvalitativa data. Skillnader i olika samhällsgrupper kommer även att beaktas avseende psykisk hälsa, användning och tillgång till grön-blå miljöer, och stressorer (inkl arbetssituation och villkor, levnadsmiljö, familjesituation, isolering/ensamhet osv), baserat på ålder, kön och socioekonomiska faktorer.Projektet kommer specifikt att bidra med ökad kunskap och förståelse om:1) konsekvenserna av Covid-19 krisen för individers situation (i och utanför arbetslivet) och psykiska hälsa,2) om och hur vistelse i och tillgång till naturliga grön-blå miljöer kan bidra till resiliens mot negativa konsekvenser av covid-19-krisens förändringar/utmaningar i samhället och för dess invånares hälsa och beteenden, som i sin tur kan påverka återhämtningsmöjligheterna från krisen på individ och samhällsnivå (tex avseende omfattningen av sjukkostnader respektive arbetsmarknadsdeltagande).  3) Vidare avser projektet undersöka förändringspotentialen som krisen kan föra med sig avseende beteendeförändringar mot en mer hållbar livsstil med mindre klimatpåverkan, inkl minskat och/eller mer hållbart resande/färdsätt.Projektet bidrar således till kunskap och underlag för att kunna uppnå FNs hållbarhetsmål nr 3 om god hälsa och välmående för alla; hållbarhetsmål nr 11 om hållbara samhällen och städer där alla har god tillgång till naturmiljöer/grönområden som är inkluderande och säkra, bevarandet av naturarvet, och främjandet av biologisk mångfald (mål nr 15); samt för att möta hållbarhetsmål nr 10 om minskad ojämlikhet i samhället- i detta fall minskad ojämlikhet avseende användning av naturliga miljöer, samt exponering och tillgång till naturliga miljöer i bostads- och arbetsplatsområdet och de hälsovinster som detta kan medföra.Resultaten kommer att bidra med viktiga empiriska underlag för riktlinjer kring folkhälsa och stadsplanering som bidrar till att förbättra samhällets resiliens och återhämtningsförmåga från framtida kriser samt hållbarhet avseende medborgares hälsa, levnadsmiljöer, miljö- och hälsofrämjande beteenden och ekologisk hållbarhet, samt jämlikhet i hälsa och förutsättningar i levnadsmiljön.