Detaljerad information för diarienr  2020-02942  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-12-15
Namn:
Christensen, Christian
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: christian.christensen@ims.su.se
Univ./Institution: Stockholms universitet - Institutionen för mediestudier
Projekttitel (sv): COVID19, Medier och Förtroende i Stockholm
Projekttitel (eng): COVID19, Media and Trust in Stockholm
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kulturgeografi, Medievetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Den första dödsfallet från COVID-19 i Sverige rapporterades den 11 mars 2020. Under de sex månader som har följt har över 5800 invånare i landet dött med eller av sjukdomen. Som har rapporterats allmänt befann sig huvudstaden Stockholm vid epicentret för utbrottet. Även om det bara utgör 20% av den svenska befolkningen har Stockholmsregionen svarat för 30% av alla fall av COVID-19 i Sverige och 40% av alla kända COVID19-dödsfall. Under ytan av den starka överrepresentationen av staden Stockholm i nationella COVID-19-fall och dödsfall kan man dock hitta andra lager överrepresentation: nämligen specifika distrikt och sociala samhällen inom Stockholmsregionen som har, per capita, sett mycket högre nivåer av fall och dödsfall än regionens genomsnitt.I rapporter som publicerades av Stockholms stad i juni 2020 gjordes tydliga skillnader i hur COVID-19 påverkade olika geografiska distrikt i staden. I början av juni såg staden Stockholm (exklusive avlägsna förorter) 53 fall av COVID-19 per 10 000 invånare och 9,3 dödsfall per 10 000 invånare. Inom staden såg vissa distrikt mycket högre antal per capita. Rinkeby-Kista drabbades till exempel hårdast med 96 fall och 16,7 dödsfall per 10 000. Med andra ord: hastigheter nästan dubbelt så mycket som stadens genomsnitt och, i fallet med dödsfall per capita, tredubblas den nationella nivån. Övriga Stockholms stadsdelar som ser siffror som är betydligt högre än nationella och stadens genomsnitt inkluderade Skärholmen (13,1 dödsfall per 10 000) och Spånga-Tensta (12,0 dödsfall per 10 000). Alla tre av dessa distrikt har mycket högre procentandelar än invånarna som är födda utanför Sverige eller med föräldrar födda utanför Sverige. Den nationella och etniska bakgrunden för dem som drabbades mest av COVID-19 i Stockholm gav ännu ett lager av överrepresentation. I en rapport som publicerades av Stockholms centrum för epidemiologi och samhällsmedicin visade sig invånare i Stockholm som föddes i Somalia, Syrien, Libanon och Turkiet ha dött i betydligt högre takt än befolkningen i allmänhet, och invånarna i Stockholm födda i Somalia upplevde per capita-antalet dödsfall fyra gånger högre än invånarna i Stockholm födda i Sverige.  En av kritikerna mot Stockholmsregionen har varit att de var långsamma med att erkänna hoten mot invandrarsamhällen i staden och att ge hälsoinformation till invånarna. I en av de första stora nyhetsartiklarna för att ta itu med de höga infektionsnivåerna och dödligheten bland den somaliska samhället i Rinkeby rapporterade Expressen den 30 mars 2020 att det tog två veckor för lokala myndigheter att ta itu med den snabba spridningen av viruset och planera ett informationskampanj. Denna artikel var dock undantaget från regeln. Svenska vanliga medier ignorerade till stor del spridningen av sjukdomen i dessa regioner i staden och bland specifika invandrargrupper tills långt efter att COVID-19 hade tagit tag i landet. Målet med detta kortare forskningsprojekt är att undersöka och illustrera hur frågor om förtroende för och användning av informationskällor - från vanliga nyhetsbyråer till kommuner till sociala grupper till sociala medieplattformar - bland stockholmare kan ha påverkat spridning av information om COVID-19 till riskgrupper i stadsdelar i Stockholm som påverkades starkt av COVID-19. Projektet kommer också att undersöka i vilken utsträckning dessa olika kommunikationsformer utnyttjade (eller inte) fördelarna med synergi för att förstärka spridningen av sådan information. Syftet är således att ge en förståelse för hur information sprids (eller inte) under folkhälsokriser, vilka kanaler som har (eller inte har) förtroende, och hur samspelet mellan olika kommunikativa former (ansikte mot- ansikte, sociala medier, journalistik, kommun) i informations "ekosystemet" fungerade under den nuvarande COVID-19-krisen och kan justeras i en framtida kris för att öka effektiviteten och effekten. Med hjälp av en kombination av enkäter, intervjuer och innehållsanalys kommer det föreslagna projektet att vara ett första steg mot att förstå (olika former av) medias roll under COVID-19-utbrottet i Stockholm.