Detaljerad information för diarienr  2020-02957  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2020-12-15
Namn:
Haikola, Simon
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: simon.haikola@liu.se
Univ./Institution: Linköpings universitet - Institutionen för tema (TEMA)
Projekttitel (sv): Institutionell respons på extern chock - Kan kriser leda till en hållbar omställning av det svenska transportsystemet?
Projekttitel (eng): Institutional response to external shock - Can crises induce a sustainable transition of the Swedish transport system?
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap, Övrig annan humaniora
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Kriser innebär en svår påfrestning för samhället, men också en chans för beslutsfattare att staka ut nya vägar in i framtiden utifrån idéer som fram tills nyligen verkade omöjliga eller inte ens var påtänkta. Krisen kan innebära att saker och ting som verkat självklara och närmast givna av naturen blir ifrågasatta och upplevs som förlegade. Denna krisens förnyelsepotential är utgångspunkten för det här projektet, där vi undersöker hur finanskrisen som drabbade först USA och sedan spred sig till Europa för över tio år sedan, samt dagens pågående Coronakris, har föranlett förändringar i det svenska samhällets institutioner. Vårt fokus ligger på transportsystemet, eftersom detta är en av de sektorer som visat sig svårast att ställa om i hållbar riktning. Projektet syftar således till att utvärdera hur institutioner som avgör hur transportinfrastruktur utvecklas i Sverige påverkats av dessa båda kriser, och om förändringarna kan möjliggöra en hållbar omställning av transportsystemet. Med institutioner avser vi här såväl formella regelverk och lagar som informella normer, traditionella övertygelser och så vidare. Därtill avser vi mer djupt liggande idéer om hur samhället fungerar eller bör fungera. Institutioner i den här bemärkelsen påverkar och stärker varandra, vilket innebär att förändringar i det institutionella landskapet med nödvändighet inbegriper förändringar i såväl formella regler som idéer om hur samhället fungerar. I projektet studerar vi därför förändring i  transportsektorns institutioner på flera sätt: hur lagar och regler för storskaliga investeringar förändras, hur nya uppfattningar om hur staten bör investera i trafikinfrastruktur får fäste, hur idéer om hur staten kan bidra till klimatomställningen förändras, och så vidare. Det finns många tecken på att sådan förändring behövs, eftersom de klimatrelaterade mål som finns uppställda för transportsektorn är långt ifrån att uppnås. Växthusgasutsläppen från vägtrafiken sjunker inte tillräckligt snabbt, och de från flygtrafiken inte alls. I det institutionella landskap som bestämt svensk ekonomisk politik i decennier finns samtidigt många hinder för sådana storskaliga satsningar som skulle kunna skynda på en förändring. Det rör sig exempelvis om strikta tak för hur mycket pengar offentliga myndigheter och regering får spendera, och krav på kommuner att medfinansiera projekt. Rådande ordning har kommit att ifrågasättas i grunden under Coronakrisen av röster som gör gällande att det blivit dags för staten att göra sig av med sådana självpåtagna tvångströjor. Många av krisåtgärderna som genomförts har också brutit tvärt med tidigare gällande regler för budgetdisciplin. Samtidigt är det många som menar att ordningen i sig måste upprätthållas, och att krisåtgärderna endast kan anses vara temporära. I det här projektet kommer vi att på djupet analysera den här kampen, som rör utformningen av lagar, samhällsideologier och, i slutänden, den fysiska infrastruktur som kommer att finnas med oss för generationer framåt. Undersökningen spänner över en femtonårsperiod, och omfattar regeringspropositioner, debattartiklar och längre nyhetsreportage i de större dagstidningarna, samt utredningar och rapporter från offentliga och privata aktörer. Det här materialet låter oss fånga förändringar i både den fysiska världen och i tankevärlden, till följd av först finanskrisen för drygt tio år sedan, och nu till följd av Coronakrisen. Analysen är dels beskrivande, på så vis att den kartlägger vilka institutioner som är viktiga för transportsektorns omställning och hur de förändras, och dels analytiskt utforskande, på så vis att den innehåller framåtblickande resonemang om vad förändringen betyder för möjligheten till en hållbar omställning. Därmed är projektet viktigt för intressenter på olika nivåer. För det första, mest direkt, för de som arbetar med trafiksystemets omställning. För det andra, för de som är involverade i Sveriges klimatmål även bortom trafiksektorn. För det tredje, för de som är involverade i hållbar omställning på en mer generell nivå och i andra länder. Vi kommer att nå ut till dessa grupper genom en svenskspråkig rapport, en vetenskaplig artikel publicerad i en internationell tidskrift, genom en workshop, ett seminarium, och internationella konferenser, samt genom att publicera debattartiklar i svenska dagstidningar.