Detaljerad information för diarienr  2021-00057  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Norrman, Jenny
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: jenny.norrman@chalmers.se
Univ./Institution: Chalmers tekniska högskola - Geologi och geoteknik
Projekttitel (sv): UNDER: Geosystemtjänster under mark för hållbara samhällen och förbättrade planeringsprocesser
Projekttitel (eng): UNDER: Geosystem services underneath for sustainable communities and improved spatial planning practices
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Annan geovetenskap och miljövetenskap, Annan samhällsbyggnadsteknik, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Geosystemtjänster är en benämning som kan användas för de samhällsnyttor, eller samhälleliga värden, som människan får från geosystemen, eller undermarken. Vi använder undermarken som underlag att bygga på och i: tunnlar för trafik och annan infrastruktur, ledningar och rör, affärscentrum, garage, utrymmen för försvarsanläggningar och lagringsutrymmen är några exempel på när vi nyttjar undermarken för att bygga i. Men vi kan också utvinna grundvatten för dricksvattenproduktion, geoenergi och olika typer av material (mineral, bergkross, sand, grus) eller lagra till exempel vatten, energi och koldioxid i naturliga formationer under mark. Den övre delen av undermarken tillhandahåller livsmiljöer för ekosystem där också en stor mängd koldioxid binds in av växter. Arkeologiska fyndigheter under mark är en viktig del att förstå vår mänskliga historia och olika geologiska miljöer kan förmedla viktig kunskap om jordens och klimatets utveckling. Undermarken kan ibland även ställa till problem, till exempel i form av höga radonhalter, sättningsrelaterade skador på anläggningar eller skredrisker.     Även om undermarken i princip inte nämns all i de 17 globala målen för hållbar utveckling, så kan en hållbar hantering av undermarkens geosystemtjänster bidra positivt till förverkligandet av åtminstone 8 av målen. Några exempel är grundvatten som dricksvattenkälla (Mål 6), geoenergi som förnybar och fossilfri energi (Mål 7), undermarkens förmåga att infiltrera vatten för att förhindra översvämning samt lagring av koldioxid i vissa bergarter under vissa förhållanden (Mål 13). Undermarkens resurser (och problem) hanteras och förvaltas normalt inom olika sektorer och på olika nivåer i det svenska planeringssystemet, vilket ofta innebär att man inte har en helhetssyn på undermarken inom planeringsprocesserna. Detta främjar den så kallade "först till kvarn"-principen, det vill säga att den som först gör anspråk på en resurs under mark också är den som får tillgång till den, som ofta tillämpas i Sverige, liksom i många andra länder i världen. Genom att inte göra strategiska avvägningar gällande konkurrerande eller synergistiska användningar riskerar man att förhindra en hållbar resursförvaltning av undermarken och att äventyra social rättvisa inom och mellan generationer. För att kunna göra dessa avvägningar behöver man bättre förstå de olika samhällsnyttorna, eller värden, som geosystemtjänster ger upphov till från både socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.Projektets övergripande mål är att utveckla ett ramverk som kan vägleda och stötta planerare att systematiskt och strategiskt hantera geosystemtjänster och deras samhällsvärden i praktiken inom planeringsprocesserna och därmed stötta en omvandlingsprocess till hållbara städer och samhällen. För att nå det övergripande målet med projektet har fyra specifika mål formulerats: 1) att vidareutveckla begreppet geosystemtjänster genom att identifiera och kartlägga tillhörande samhällsnyttor (sociala, miljömässiga och ekonomiska värden), 2) att identifiera metoder för att utvärdera dessa samhällsnyttor och undersöka möjligheter att integrera dessa värden i befintliga verktyg som kan stödja strategiska avvägningar, 3) att identifiera strukturer för styrning och förvaltning av undermarken och att förstå vilka olika samhällsaktörer som är viktiga inom undermarksplanering, och 4) att skapa en lärandemiljö för projektets deltagare och andra involverade aktörer samt förutsättningar för att den kan fortsätta efter projektets genomförandeperiod och leda till förändring av planeringen i praktiken.En bärande del i projektet är arbete med ett antal fallstudier som kan fungera som utgångspunkt för att samla olika aktörer och intressenter, samt att skapa dialog omkring geosystemtjänster och samhällsnyttor. Fallstudierna är tänkta att spänna över olika förvaltnings- och planeringsnivåer, olika regioner, stadsmiljö och landsbygd för att erbjuda flera olika kontexter att undersöka och förstå. Kunskapsutbyte kommer att ske mellan projektdeltagare, aktörer och intressenter i fallstudier och referensgrupp, men även mellan utvalda europeiska städer där man har och håller på att arbeta med frågor gällande bättre hantering av undermarksfrågor i planeringen: Oslo, Rotterdam, Glasgow och Helsingfors.