Detaljerad information för diarienr  2021-00068  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Giritli-Nygren, Katarina
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: katarina.giritli-nygren@miun.se
Univ./Institution: Mittuniversitetet - Humaniora och Samhällsvetenskap (HSV)
Projekttitel (sv): Att ställa om mindre och mellanstora städer till hållbara livsmedelssystem genom stadsodling
Projekttitel (eng): Transforming?cities and towns?to sustainable food systems through urban gardening
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Detta forskningsprojekt handlar om hinder och möjligheter i mindre och mellanstora kommuner för utökad stadsodling samt dess potential i övergången mot mer hållbara städer. De?senaste?årens?tilltagande?osäkerhet?i?omvärlden?har tillsammans med ett ökat?intresse för ekologisk och lokalproducerad?mat riktat?fokus?på frågor som rör hållbar utveckling, minskade klimatutsläpp?och?att?säkra?inhemsk?livsmedelsproduktion.?Stadsodling är en växande trend i alltfler städer runt om i världen och speglar denna utveckling. Den trenden kan förväntas öka efter den odlingsboom som pandemin bidragit till under 2020. Stadsodling kan på flera sätt ses som en del av omställningen kopplat till Agenda 2030s delmål 11 om hållbara städer och samhällen och förväntas bidra till mer hållbara?vistelsemiljöer, människors hälsa och välbefinnande, ökad säkerhet och trygghet samt hållbar konsumtion, produktion samt mark - och vattenanvändning.   Sverige har de senaste decennierna satsat på en marknadsanpassad livsmedelsproduktion vilket minskat livsmedelsberedskapen och ökat sårbarheten i krissituationer. I regeringens livsmedelsstrategi för perioden 2020 - 2030 finns målsättningar om att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja och i ambitionerna ingår numera satsningar på att göra den svenska livsmedelsproduktionen mer hållbar och med en beredskap för kriser. Stadsodlingar är dock inget som finns beskrivet i strategin men det skulle, sett till studier utanför Sverige, kunna utgöra en del i arbetet att uppnå målsättningarna och samtidigt bidra till mer hållbara städer och samhällen i Sverige. Trenden med stadsodlingar i Sverige visar att även om de studier som finns främst är genomförda i de tre största städerna så sker framväxten över hela landet. Då Sverige inte har så många större städer utan framförallt många mindre och mellanstora städer är det framförallt här potentialen finns för att skapa lokal kunskap och strukturer kring stadsodling.? Små och mellanstora städer har på flera sätt goda förutsättningar att utveckla stadsodlingar och är därför särskilt intressanta att studera då vi kan lära av de som går före i utvecklingen. De kan antas ha mindre konflikter kring utnyttjande av mark än snabbt växande storstäder. På lokal nivå och särskilt i mindre städer skulle närheten till beslutsfattare kunna antas underlätta samverkan och kontakter med närliggande landsbygd närmare till hands. ?Stadsodlingar består ofta av en samverkan mellan en rad olika aktörer såsom odlare, kommuner, företag och frivilligorganisationer lokalt. Vi vet dock lite om hur dessa processer av samverkan, lokal mobilisering och identitetsskapande tar sig uttryck i en svensk kontext och hur stadsodlingar fungerar som en del i omställningen till mer hållbara städer och samhällen. Genom att studera fyra städer av mindre och mellanstor karaktär (Härnösand, Östersund, Södertälje?och?Lund) som kommit olika långt i utvecklingen och viss skillnad i samverkansstrukturer får vi möjlighet att studera skillnader och vad som påverkar möjligheter till stadsodlingar som bidragande till en omställning av städer i en mer hållbar riktning. Samhällsrelevansen med projektet bygger framförallt på vikten av att veta mer om hur samverkansstrukturer mellan olika samhällsaktörer kan fungera för att driva på utvecklingen och hur de samverkar med lokalt engagemang och identitetsskapande processer kring en specifik plats.? ?