Detaljerad information för diarienr  2021-00084  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Kyriakopoulou, Efthymia
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: efthymia.kyriakopoulou@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Ekonomi
Projekttitel (sv): Om utformningen av hållbara städer: återvinning, sociala normer och ekonomiska styrmedel
Projekttitel (eng): On the design of sustainable cities: recycling, social norms and economic policies
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Psykologi, Nationalekonomi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Många städer i den nordliga hemisfären har decennier av återvinningserfarenhet, och de flesta har insett att det finns många fördelar, både ekonomiska och för miljön, med att behandla avfall som en resurs. Avfallshantering kan bidra till att spara nödvändiga resurser och skapa en grogrund för hållbara städer och samhällen ur såväl ett miljövänligt som ekonomiskt perspektiv. Minskning av avfall och avfallshantering utgör även en nyckelroll i att förbättra resurseffektivitet och för att stärka strävan efter klimatvänliga miljöer. Utöver fördelar för miljön och ekonomin behöver även medlemsstater arbeta för att uppnå EUs mål om 65 procents återvinningsgrad av kommunalt avfall vid 2030. Detta mål är inkluderat i den nya handlingsplanen för en cirkulär ekonomi som är en huvuddel av den Europeiska Gröna Given - EUs nya agenda för hållbar tillväxt. Målet är också inkluderat i FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG) för städer och samhällen, där målet är att minska negativ miljöpåverkan per capita genom att fokusera extra mycket på kommunalt avfall och övrig avfallshantering.  Det övergripande målet i det här projektet är att undersöka Sveriges strategi för avfallshantering och därmed ta fram styrmedelsrekommendationer för hur Sverige kan uppnå EU:s långsiktiga mål om att uppnå ett avfallsfritt samhälle och skapa resurseffektiva städer och samhällen. Med en återvinningsgrad på 48 procent anses Sverige vara ett framgångsrikt exempel när det kommer till hantering av kommunalt avfall. EU:s och SDG:s ambitiösa mål kräver dock ytterligare insatser. Utöver detta kan insikter som fås från att studera Sveriges återvinning även användas för att ge råd till andra länder som hittills inte varit lika framgångsrika i sin återvinning. Insikter kring människors återvinningsbeteende kan även vara applicerbara i andra val som påverkar miljön, som energibesparande, transportval eller hållbar matkonsumtion.Mer specifikt ämnar det här projektet att undersöka rollen som sociala normer, tillgänglighet och ekonomiska incitament har i återvinning och att därmed föreslå styrmedel som kommer främja miljövänliga beteenden. Projektet är multidisciplinärt och kombinerar miljöpolicy, beteendeekonomi och miljöpsykologi. Vi använder oss av ett brett spektrum av deltagande kvantitativa och kvalitativa metoder såsom arbetsgrupper för intressenter, modellering av sociala nätverk, ekonometri, och fältexperiment som är samdesignade med det lokala, kommunägda bostadsföretaget Uppsalahem. Projektet består av fyra enskilda men sammanlänkade delstudier. I den första delstudien kommer vi studera hur människor bestämmer hur mycket de återvinner och hur sociala normjer och tillgänglighet till en återvinningscentral påverkar deras återvinningsbeteende. I den andra delstudien kommer vi undersöka hur introduktionen av en viktbaserad återvinningstaxa i Sverige påverkade människors återvinningsbeteende av andra återvinningsalternativ. I den tredje delstudien kommer vi, i samarbete med det kommunägda bostadsbolaget Uppsalahem, testa hur effektiv en informationsinsats kan vara för att främja återvinning av kommunavfall i Uppsala. Slutligen kommer vi i den sista delen av projektet integrera kunskapen som genererats i de tidigare delstudierna och sammanfatta de viktigaste insikterna.