Detaljerad information för diarienr  2021-00097  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Andersson, Ida
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: ida.andersson@oru.se
Univ./Institution: Örebro universitet - HumUS Inst för Humaniora, utbildnings och samhällsvetenskap
Projekttitel (sv): Omskalningens effekter för hållbar omställning. 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter som samhällsbyggare.
Projekttitel (eng): Effects of re-scaling for sustainable transformation. 10 years with regional transport authorities as strategic spatial planners.
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Kulturgeografi, Ekonomisk geografi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: De svenska målen för hållbara transportsystem säger att transportsektorn ska vara fossilfri till 2030. Målen säger också att transportsystemet även ska bidra till och stötta miljömål, hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och grundläggande transportbehov. Att nå dessa mål i praktiken är dock en utmaning, eftersom ekonomiska mål ofta prioriteras högre än sociala och miljömässiga mål.Projektet undersöker kollektivtrafikplaneringens roll i att bidra till en hållbar omställning i samhället och därmed stödja mål inom Agenda 2030. Sedan 2012 är det de 21 regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) som är ansvariga för planeringen av kollektivtrafiken i Sverige. Detta har inneburit att ansvar och en del arbetsuppgifter för kollektivtrafikplaneringen har flyttats från kommunerna till regionerna. Denna förflyttning av ansvar för kollektivtrafikplaneringen skapar behov av samverkan med olika aktörer för att RKM ska kunna genomföra sitt uppdrag, och här har kommunerna en särskilt betydelsefull roll. Kommunerna ansvarar bl.a. för fysisk planering och finansieringen av exempelvis skolskjutsar och färdtjänst, vilket är områden som har stor påverkan för hur kollektivtrafiksystemen kan utvecklas och på så sätt bidra till hållbar utveckling. Genom en förstudie har två stora utmaningar för RKMs arbete med kollektivtrafiken identifierats: 1) Förmågan hos RKM att etablera ändamålsenliga och effektiva samverkansrelationer med kommuner, statliga aktörer och andra regioner. 2) Utvecklingen av strategier och målsättningar för kollektivtrafiken för att hantera relationen mellan stad och land.Med utgångspunkt i ovanstående har projektet som mål att studera hur den offentliga sektorns samlade förmåga att planera för kollektivtrafik har förändrats under den senaste 10-årsperioden - dvs. sedan RKM och regional kollektivtrafikplanering etablerades - i syfte att bidra till mål för en hållbar omställning i samhället, och att undersöka vilka hållbarhetseffekter detta har haft för transportsystemet. De utmaningar för att utveckla effektiv och hållbar kollektivtrafik som identifierades i förstudien ser olika ut för stad och land, och skiljer sig mellan olika regioner och mellan befolkningsmässigt täta och glesa kommuner. För urbana områden är frågan om hur man utvecklar strategier för att koordinera fysisk planering med kollektivtrafikplanering en utmaning. För landsbygden råder det skilda förväntningar mellan olika aktörer om hur kollektivtrafikförsörjningen ska se ut. Genom att använda ett samverkansperspektiv (på engelska collaborative governance), studeras i projektet RKMs roll som samhällsbyggare med fokus på hållbar utveckling och på vilka styrningsnivåer, med vilka organisationer och i vilken grad samverkan behöver ske för att planeringen av kollektivtrafik ska bidra till en hållbar omställning i samhället.18 regioner omfattas i projektet. Detta är samtliga regioner i Sverige undantaget storstadsregionerna runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Motivet till detta urval är att kollektivtrafikens förutsättningar i storstadsregionerna skiljer sig från övriga regioner i Sverige sett till befolkningsunderlag, trafikvolym och investeringsförmåga. Dessutom har tidigare forskning om kollektivtrafiken i Sverige i hög grad fokuserat på just storstadsområdena, vilket medför att detta projekt bidrar med ny kunskap och nya lösningar för hållbar utveckling som berör geografiska platser som inte har studerats i särskilt stor utsträckning tidigare. Projektet har en interaktiv forskningsmetod där de parter som berörs av projektets resultat (främst RKM och kommuner) även integreras i projektets olika steg. Genom denna metod säkerställs att forskningsfrågor, avgränsningar och tolkningar som görs i projektet är relevanta och till nytta för de samhällsaktörer som jobbar med att planera och implementera effektiv och hållbar kollektivtrafik för alla.Projektet har ett longitudinellt upplägg, vilket innebär att förändringarna i planeringen för kollektivtrafiken och dess effekter för hållbar utveckling studeras över tid. Tidsperioden är åren 2012-2022 och inkluderar analys av såväl statistiskt material som politiska dokument, rapporter och intervjuer. Genom detta upplägg bidrar projektet med samhällsnytta, dels genom att studera effekterna av den reform som instiftandet av RKM inneburit - med fokus på vilka hållbarhetsmål som prioriteras i planeringen av kollektivtrafik - och dels genom att skapa underlag för framtida beslut och planeringsåtgärder i kollektivtrafiken.