Detaljerad information för diarienr  2021-00098  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Christiernsson, Anna
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: Anna.Christiernsson@juridicum.su.se
Univ./Institution: Stockholms universitet - Juridiska institutionen
Projekttitel (sv): Rättsliga perspektiv på landskapsplanering för en hållbar klimatomställning
Projekttitel (eng): Legal perspectives on landscape planning for a sustainable climate change transition
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Ekologi, Juridik och samhälle, Konstvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Sverige har fastställt ambitiösa energi- och klimatmål för att uppnå internationella åtaganden och motverka framtida klimatförändringar. För att målen ska nås behövs styrmedel av olika slag. I en väl fungerande rättsstat, med legalitet och förutsebarhet som grundläggande rättsliga principer, kan lagstiftningens, och ytterst rättssystemets, utformning antas ha en avgörande roll i den samhällsomställning som krävs för att uppnå fastställda energi- och klimatpolitiska mål - och därmed en hållbar utveckling.Samhällsomställningen för ett klimatneutralt samhälle kan emellertid komma i konflikt med andra hållbarhetsmål, såsom bevarandet av natur- och kulturvärden. Detta följer inte minst av de ökade anspråk på mark- och vattenområden som kan förväntas av omställningen. Rättssystemet behöver därför redskap för att hantera avvägningar till följd av mark- och vattenkonflikter så att miljö-, energi- och klimatpolitiska mål kan uppnås, utan att andra hållbarhetsmål går förlorade. Förlorade värden kan bli kostsamma eller i värsta fall omöjliga att återställa i efterhand.Idag finns regler om för planering av mark- och vattenområden i miljöbalken och i plan- och bygglagen. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalken, som anger de nationella riktlinjerna för hur olika markanvändningsintressen ska vägas mot varandra, har emellertid kritiserats för att vara svagt styrande mot hållbarhetsmålen. Kritik har också framförts mot att de inte har anpassats tillräckligt till den utveckling och kunskapsuppbyggnad som skett sedan de infördes. Därtill har de kritiserats för att inte främja den helhetssyn i intresseavvägningarna som krävs för att en hållbar utveckling ska kunna nås. Helhetssynen försvåras även av uppdelningen av politiken, lagstiftningen och förvaltningen i olika politik- och sektorsområden. I Sverige pågår ett omfattande policy- och lagstiftningsarbete för att motverka en bristande helhetssyn och öka samordning och samverkan mellan politikområden och sektorsmyndigheter. Även på internationell nivå har riktlinjer för tillämpningen av en ekosystemansats och landskapsförvaltning antagits för att åtgärda problemen med en bristande helhetssyn i förvaltning av mark och vatten.Inom den natur-, samhälls- och humanvetenskapliga forskningen har landskapsplanering identifierats som ett potentiellt viktigt instrument för att säkerställa en helhetssyn på landskapets ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden. Trots omfattande forskning på området, och en stor politisk enighet om behovet av en helhetssyn i förvaltningen av mark- och vatten, saknas emellertid enhetliga definitioner av såväl landskap som landskapsplanenering. Det är också oklart hur planeringen ska förhålla sig till begrepp som ekosystembaserad och/eller integrerad landskapsplanering och förvaltning. Vidare saknas i stor utsträckning kunskap om hur en landskapsplanering kan genomföras rättsligt för att bidra till en hållbar klimatomställning. Detta projekt syftar till att fylla denna kunskapslucka.Projektet avser att leda fram till ny kunskap om hur en landskapsplanering kan genomföras i ett rättsligt, tvärsektoriellt flernivåsystem, som måste hantera olika tidsmässiga och rumsliga skalor; allt från lokala till globala. Projektets syfte ska nås genom bland annat genomförandet av rättsanalyser, fallstudier som aktualiserar hållbarhetskonflikter i omställningen till ett klimatneutralt samhälle och rättsliga komparationer och utblickar i andra staters rättssystem. Analyser av befintlig lagstiftning kommer att omfatta lagstifning, och andra rättskällor, i Sverige, EU och internationellt. Vindkraft, vattenkraft och solcellsanläggningarallstudierna kommer förslagsvis att användas som illustrativa fallstudier. Jämförelser och utblickar i andra staters rättsordningar avser att bidra med nya perspektiv och kunskap på rättsliga angreppssätt för genomförandet av landskapsplanering för en hållbar klimatomställning.Projektet kommer därmed att inte bara att bidra med teori- och metodutveckling gällande landskapsplanering utan också till konkreta förslag som kan ligga till grund för utformningen av en rättslig modell för en landskapsplanering för en hållbar klimatomställning. Projektets målgrupper är således lagstiftaare, den offentliga förvaltningen, forskare och andra intressenter inom området.