Detaljerad information för diarienr  2021-00103  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Polk, Merritt
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: merritt.polk@globalstudies.gu.se
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Globala studier, inst för
Projekttitel (sv): Att mötas kring lömska problem: Gränsrum inom svensk planering och hur de bidrar till hållbar omställning
Projekttitel (eng): Engaging with wicked problems: Boundary spaces in Swedish planning and their contribution to promoting sustainable transitions
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Ett skifte mot ett hållbart samhälle innebär även ett skifte från den planering som dominerat det moderna Sveriges framväxt. I allt högre grad måste dagens samhällsplanering inkludera en rad komplexiteter, som t.ex. att integrera olika aktörer, olika målsättningar och värdegrunder, och olika slags kunskap. Detta mot en bakgrund av de oförutsägbara effekter som ett förändrat klimat och en globaliserad värld för med sig. I gränssnittet mellan komplexitet och osäkerhet finner man de problem och utmaningar som på engelska definieras som 'wicked problems', vilket kan översättas till svenska med 'lömska problem'. Det här projektet syftar till att utveckla strategier för att praktiskt hantera lömska problem inom samhällsplaneringen. Lömska problem är inget nytt för samhällsplaneringen. De facto var det inom samhälls- och stadsplaneringen de först uppmärksammandes tidigt 70-tal. Men problemens politisering och komplexitet har sedan dess blivit alltmer framträdande. Ett sätt för planeringsinstitutioner att hantera lömska problem har varit att organisera samarbeten av olika slag, tvärs organisationer, discipliner, kunskapstyper och mandat. I Agenda 2030 pekas den här typen av samarbeten ut som nödvändiga för att nå en förändring mot ett hållbart samhälle. Man betonar även att de kräver särskilt organiserade 'plattformar'. Vi har valt att kalla dessa plattformar för 'gränsrum'. Gränsrum kan vara formella och permanenta, såsom särskilda 'samarbetsorganisationer', eller informella och tillfälliga. Det specifika syftet med detta projekt är att förstå hur man i särskilt skapade gränsrum hanterar lömska problem. Därmed har vi för avsikt att dra värdefulla lärdomar för hur ett skifte mot ett hållbart samhälle kan ske snabbare, mer effektivt och med mer inkluderande planeringsprocesser. I projektet utgår vi från tre utmärkande komplexiteter hos de lömska problemen. Dessa är värde och mål-komplexitet; kunskapskomplexitet; och organisatorisk komplexitet. Projektet kommer att studera hur dessa komplexiteter hanteras inom fyra valda gränsrum. Vi kommer även att rumsligt analysera så väl gränser som gränsrum för att förstå hur en rumslig dimension påverkar rummens förmåga att nå resultat. Dessutom kommer vi analysera hur den sk. 'hemlöshet' som kan prägla gränsrummens resultat, hanteras av deltagande aktörer och organisationer. Projektet har två sammanlänkade huvudmål:Att förstå hur man inom de utvalda gränsrummen hanterar särskilda lömska problem som berör samhällsplaneringen.Att utveckla förmågan till värde-, kunskaps- och aktörsintegration i planeringen genom att utveckla ett stöttande ramverk utifrån projektets sammanställda erfarenheter och relevant internationell forskning. Härigenom kommer projektet även bidra till arbete inom andra pågående och framtida gränsrum för samhällsplanering för en hållbar utveckling. Omställningsforskning har pekat ut relevansen och nödvändigheten med avskilda så kallade 'nischer' där innovation och experimentella aktiviteter kan ske utanför gängse domäner och praktik. Dessa nischer har sedan möjlighet att påverka överordnande 'regimer' eller ordningar och härigenom bidra till förändring och samhällsomställning. Vi ser gränsrummen som nischer för innovativa sociala praktiker och för en ny kunskapsproduktion, och med kapacitet att förändra existerande institutionell praktik, beslutsfattande och gemensamma samhällsvisioner. För att analyserar gränsrummens påverkan på planeringen och på samhället i stort använder vi ett ramverk där påverkan mäts såsom effekter på tre olika nivåer. Dessa tre nivåer sammanställs i ramverket med analys av komplexiteter och rumsliga dimensioner. Utifrån denna integrerade analys har vi för avsikt att utvärdera hur framgångsrika gränsrummen varit och huruvida de bidrar till en mer effektiv omställning. Projektet utgår från fyra fallstudier av gränsrum av olika karaktär och skapade för olika syften. Dessa har bl.a. tillkommit mellan olika planeringsorgan för att hantera integrationsfrågor, eller skapats som samarbeten tvärs myndigheter, planering och civilsamhälle för att hantera lömska problem kring urban trygghet. För att förstärka den lärande processen inom projektet kommer vi även att organisera sk. Lärande Dialoger för praktiker från de fyra fallstudierna. Avsikten härmed är att inrätta ett eget gränsrum där kunskap och resultat från forskningen diskuteras och direkt påverkar deltagande praktiker och deras hemhörande organisationer.