Detaljerad information för diarienr  2021-00106  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Kuchler, Magdalena
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: magdalena.kuchler@geo.uu.se
Univ./Institution: Uppsala universitet - Inst för geovetenskaper
Projekttitel (sv): SubCity: Framtida föreställningar om marken under staden
Projekttitel (eng): SubCity: Future imaginaries of the city subsurface
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Multidisciplinär geovetenskap, Geoteknik, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Befolkningen i Stockholms län var år 2018 cirka 2,3 miljoner, ett antal som förväntas öka med över en miljon till år 2050. Denna ökning kommer att ställa höga krav på markanvändningen inom Stockholms Stad såväl som inom Sveriges övriga storstadsregioner. Dessutom kommer effekterna av framtida klimatförändringar och en redan beslutad omställning till ett fossilfritt samhälle sätta ytterligare press på effektiv och välplanerad markanvändning. I Stockholm, precis som i andra större städer, kommer trycket på stadskärnorna oundvikligen tvinga allas blickar att vändas nedåt, mot utrymmet under markytan för att bättre kunna möta dessa utmaningar.För närvarande saknar däremot Stockholms Stad både stadsplanering och en övergripande strategi för användandet av undermarken. Istället kan hanteringen bäst beskrivas ske på "först till kvarn" basis. Som en del av den FORMAS finansierade förstudien "Samhällsplanering för omställning - Steg 1" höll vi två workshops med olika privata och offentliga aktörer under hösten 2020. Där framkom tydligt flera av de utmaningar detaljplaneringen av undermarken i Stockholm står inför. Exempelvis: 1) avsaknaden av en planering innefattande undermarken som del i det större stadspusslet (undermarken "finns" inte och är därför inte tillgänglig i egentlig mening för planerarna); 2) i brist på praxis hanteras istället olika undermarksanspråk från fall till fall ("lära av misstagen" istället för kunskap); 3) avsaknaden av ett tydligt syfte, ledning och en vision som förutser efterfrågan på och möjliggör ett aktivt värdeskapande av undermarken; 4) tillgången och flödet av geospatial information är undermålig; 5) gemensam användning av tunnlar för infrastruktur förekommer överhuvudtaget inte, även där sådan vore möjlig, praktisk och lönsam; 6) efterfrågan på och olika avvägningar förknippade med utvecklingen av undermarken saknas (t.ex. hanteras inte intressekonflikter mellan olika användningsområden, hållbarhetsaspekter eller konsekvenser av klimatförändringar); 7) en redan idag pågående omvandling av markytan på attraktiva platser, där lågvärdig bebyggelse ersätts med högvärdig, sker utan planering för undermarken som därmed riskerar att vara suboptimal i ett längre perspektiv.Syftet med den här ansökan är inte att erbjuda lösningar för samtliga problem som vi har listat ovan. Den centrala frågan är hur vi tror att framtidens städer ser ut. Vi har inte svaret på den frågan, men vad vi hoppas uppnå är att sätta fokus på och påskynda de processer som behövs för att vi ska kunna ta större kontroll över utformningen av framtidens städer. Städernas funktion är redan i dag alltmer beroende av den växande mängden komplexa underjordiska infrastrukturer. Samspelet mellan dessa snabba förändringar i fysisk infrastruktur och nuvarande och framtida sociala strukturer i urbana miljöer är det som lägger grunden för utformningen av framtidens städer. Om planeringen av undermarken enbart utgår från ett tekniskt perspektiv, med implicita antaganden utifrån befintliga sociala strukturer, finns en påtaglig risk att beslut fattas som på lite längre sikt visar sig olämpliga. Detta riskerar inte bara stora onödiga kostnader, utan kan även generera snarare än lösa framtida problem i stadens fysiska och sociala funktion. Syftet med ansökan är att bättre förstå detta samspel och tydliggöra möjligheterna för och vikten av att inkludera undermarken i stadsplaneringen. I projektet avser vi bl.a. sammanställa geologisk och geoteknisk information tillsammans med existerande infrastruktur. Utifrån det visualiseras tydligt möjligheterna till konstruktionen av t.ex. större hålrum under centrala Stockholm. I ett nästa steg kan vi, utifrån givna sociala och ekonomiska parametrar och exempelvis närheten till existerande och framtida infrastruktur, demonstrera möjligheterna till olika slags undermarksanvändning beroende på utrymmeskrav. Vi kommer att fokusera särskilt på de föreställningar som ligger till grund för samhällets behov och val, såväl som på dess sammanflätning med olika miljö och hållbarhetsmål. Slutligen kommer en uppsättning långsiktiga scenarier för framtida användning av undermarken att skapas för att identifiera en rad potentiella utmaningar och möjligheter med avseende på användningen av undermarken, och de specifika anpassnings- och framförhållningsåtgärder som kan implementeras. Vidare hoppas vi att verktygen från detta projekt kan ligga till grund för och utvecklas vidare för att uppnå hållbara utvecklingsmål.