Detaljerad information för diarienr  2021-00115  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2021-06-18
Namn:
Ågren, Anneli
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: Anneli.Agren@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Skogens ekologi och skötsel
Projekttitel (sv): Förbättrad samhällsplanering med högkvalitativa AI-utvecklade kartor
Projekttitel (eng): Improving sustainable planning with high quality AI-developed maps
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Datorteknik, Multidisciplinär geovetenskap, Fjärranalysteknik
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: För att minska den negativa inverkan av framtida extremväder har regeringen nyligen avsatt 200 miljoner kronor för att återställa våtmarker, i förhoppning att det ska lindra både översvämningar och torka. Samtidigt vill skogsindustrin öka intensiteten i dikesrensningen av samma marker för att öka tillväxten. Båda åtgärderna saknar dock grundläggande kartor som underlag för beslutsfattande. Behovet är stort, då bara 9% av de över 1 miljon km diken som finns i Sverige är kartlagda. För att klimatsäkra Sveriges infrastruktur och säkerställa fortsatt god grundvattentillgång med hög vattenkvalitet krävs bättre kartunderlag över såväl markförhållanden som hydrologi.Med satellitkartor och Google Maps är det lätt att tro att vi har alla kartor vi behöver. I själva verket är den svenska terrängen dåligt kartlagd. Går man i skogen dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck eller en våtmark som inte finns med på några kartor. Om man jämför med nationella fältdata, så saknar de svenska terrängkartorna 91% av alla diken, 75% av de rätade vattendragen, 55% av alla naturliga vattendrag och 64% av våtmarkerna. Faktum är att de kartor som används idag är framtagna genom tolkning av flygbilder och fältkarteringar som genomfördes fram till 1970-talet, samt en imponerande insats av kartritare som också knackade på i stugorna och noterade namnet på varenda sjö och myr. Denna strategi har dock sina begränsningar, eftersom små bäckar och våtmarker inte syns genom trädkronorna på flygbilder över skogklädda landskap. Detta är dock fullt möjligt att lösa idag genom att kombinera modern laserteknik, befintliga fältdata och Artificiell Intelligens (AI).Med hjälp av så kallad LIDAR-scanning av hela Sveriges yta har vi idag tillgång till enormt detaljerad information om terrängen i våra svenska marker (topografiska förhållanden). Genom att kombinera dessa lasermätningar med fältdata från nationella inventeringar och expertkunskap, kan vi nu med hjälp av AI rita kartor med hög precision. Tack vare det här tekniksprånget har vi på SLU nyligen tagit fram en ny digital markfuktighetskarta för hela landet, vilken fångar in 79% av alla våtmarker jämfört med 36% på våra traditionella kartor (www.slu.se/mfk). SLUs markfuktighetskarta används sedan december 2020 av skogsbolag för att undvika körskador på blöt och känslig mark, men vi vet att det finns fler användningsområden, t.ex. vid våtmarksrestaurering.Markfuktighetskartan är ett bra exempel på innovation som kan göras genom att kombinera Sveriges unika laserdata med AI, och visar på den stora potentialen att göra liknande framsteg för att lösa andra kartrelaterade problem. Forskargruppen bakom denna ansökan har därför, tillsammans med 12 andra myndigheter och företag i Sverige, gjort en inventering av det samhälleliga behovet av bättre kartunderlag. Denna visade ett tydligt behov av bättre kartor över markförhållanden och vattendrag, samt avgränsningar av avrinningsområden. För att möta dessa behov kommer vi i det här forskningsprojektet att samverka med myndigheter som SMHI, SGU, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Trafikverket samt skogsbolag, kommuner och länsstyrelser. Genom att samarbeta med dessa nyckelaktörer, kommer vi att kunna utveckla nya kartritningsmetoder som direkt uppfyller användarnas behov och därigenom bidra till att uppnå både FN:s och de svenska miljömålen. Vi kommer även att bidra med ett starkt innovationsperspektiv inom ramen för geodatasamverkan, där syftet är att standardisera och tillgängliggöra kartunderlag för detaljerad spatial planering, så att Sverige fullt ut kan dra nytta av detta tekniksprång i samhällsplaneringen.Vår markfuktighetskarta demonstrerar möjligheterna med laserdata i kombination med AI, och i ett pilotförsök har vi nyligen lyckats kartlägga 77% av dikena automatiskt. I det här projektet kommer vi att vidareutveckla dessa metoder och utnyttja våra stora nationella databaser med fältdata för att träna och anpassa AI:n för att förbättra hela Sveriges spatiala planeringsunderlag.Ett korrekt planeringsunderlag i form av bättre högupplösta kartor är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten och lönsamheten i landets jordbruk och skogsbruk. Korrekt information om jordarter och hydrologi är också nödvändigt för att säkra vår infrastruktur och myndigheternas arbete med att klimatanpassa det svenska samhället och skydda vår miljö för att säkra en vattenförsörjning med god kvalitet, ett hav i balans samt främja den biologiska mångfalden.