Detaljerad information för diarienr  2007-577
		Ämnesområde: Samhällsvetenskaplig miljöforskning Beslutsdat:  2007-11-20 Namn: Tamm Hallström, Kristina Titel:  Ekon doktor Kön:  Kvinna E-post: fkt@hhs.se Univ./Institution: Handelshögskolan i Stockholm - Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE) Projekttitel (sv): Sökandet efter den "goda" marknadsaktören. CSR certifiering som retoriskt redskap för ledningen, eller kraftfullt verktyg för intressenter att påverka? Projekttitel (eng): In search of the "good" market actor. CSR certification as rhetorical tool for management, or device for actual stakeholder influence? Värdhögskola: Handelshögskolan i Stockholm, Ekonomiska forskningsinstitutet SCB-klassificering: Företagsekonomi Beviljat (SEK): Bidragsform   2008 2009 2010         Projektstöd   460000 420000 420000       Beskrivning: Sedan 1990-talet har utbudet av globala CSR-standarder expanderat kraftigt. GRI:s riktlinjer för CSR-rapportering, SA8000, FN:s Globalt Ansvar, och den kommande ISO 26000 standarden för socialt ansvar är alla exempel på initiativ med strävan att på frivillig väg få företag att bli ´goda´ marknadsaktörer. Kopplat till utbudet av frivilliga CSR-standarder är en ´granskningsexplosion´ bestående av en mängd aktörer som bidrar med tjänster kring implementeringen och olika typer av verifieringar att standarderna verkligen följs. En central aspekt av att vara socialt ansvarstagande är att företag inte bara arbetar utifrån en ekonomiskt rationalitet, utan även uppfyller de krav och förväntningar som samhället har vad gäller miljömässig och social hänsyn. I en CSR-standard ingår det därför att företag för dialog med ’relevanta intressenter’ (s.k. ’stakeholder involvement’), både från den egna organisationen (t ex arbetstagare) och från omgivningen (t ex miljöorganisationer, kunder, leverantörer) vilka på så sätt får något slags inflytande på verksamheten. Hur ’relevanta intressenter’ väljs ut och definieras, liksom vilken roll de i praktiken får, är dock en empirisk öppen fråga. Annorlunda uttryckt: det finns oklarheter i vilken grad ’stakeholder invovlement’ är ett retoriskt, legitimerande redskap för ledningen som ändå kan göra ’business as usual’, eller om det snarare utgör ett kraftfullt verktyg för att få fram mer socialt ansvarstagande företag. Denna problematik ställs på sin spets i samband med en certifieringsprocess där intressentmedverkan definieras och förverkligas av det certifierade företagets ledning, och därefter granskas av en utomstående part. Problemet som behandlas är just den särkoppling som uppstår när en CSR-standard implementeras och kontrolleras av en utomstående granskare. Svårigheten att hitta lämpliga mått för att spegla det som granskas ökar när fokus skiftar från finansiella till sociala frågor – hur detaljerade krav en social standard än innehåller blir den förenklad och svåröversättbar i mötet med en lokal praktik. En faktor som bidrar till särkoppling är de stora intressemotsättningar som ofta döljs bakom en till synes neutral CSR-standard. Möjligheter till tolkningsflexibilitet skapar handlingsutrymme för både granskande och granskade parter, liksom andra interna och extra intressenter, med olika ekonomiska, politiska och ideologiska intressen. En avgörande fördel ligger dock hos ledningen i det certifierade företaget, som dels har en kommersiell relation till certifieringsorganisationen, dels har ansvaret för (och övertaget) att bygga upp det ledningssystem som CSR-arbetet granskas emot. Syftet är därför att med empiriskt grundad teori bidra med kunskap om hur och varför särkopplingar uppstår under en certifieringsprocess mellan en standards mål vad gäller ’stakeholder involvement’ och det inflytande som relevanta intressenter faktiskt får. Forskningen om CSR-granskning är ung och i stort behov av att vidareutvecklas, liksom kvalitativ forskning om de förberedelser som ett företag genomför för att bli mät- och granskningsbara. Vad som också måste undersökas är de maktmekanismer som verkar i dessa processer och de dynamiker som uppstår mellan certifierad (management), certifierare och olika intressentgrupper, vilket projektet därför bidrar med. Projektet som är av grundforskningskaraktär inleds med en kartläggning av certifieringsinitiativ som förbereds till lanseringen år 2009 av den uppmärksammade ISO 26000-standarden. I huvudstudien jämförs fyra svenska ISO 26000-granskningsprocesser utförda av 1. kommersiell (stor) certifierare, 2. kommersiell (liten) certifierare, 3. icke-vinstdrivande (stor) certifierare, 4. icke-vinstdrivande (liten) certifierare. Forskningen kommer att bidra till den vetenskapliga debatten om CSR-granskning men kommer också att vara relevant och intresseväckande för praktiker som arbetar med dessa frågor. Forskningsresultaten presenteras främst på engelska i form av ett antal rapporter och kapitel i antologier, vetenskapliga artiklar, samt en bok där de granskade processerna jämförs och analyseras ur ett kritiskt perspektiv.