| |
| Ämnesområde: |
| Samhällsvetenskaplig miljöforskning |
|
|
| Namn: |
|
| E-post: |
fkt@hhs.se |
| Univ./Institution: |
Handelshögskolan i Stockholm - Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE) |
| Projekttitel (sv): |
Sökandet efter den "goda" marknadsaktören. CSR certifiering som retoriskt redskap för ledningen, eller kraftfullt verktyg för intressenter att påverka? |
| Projekttitel (eng): |
In search of the "good" market actor. CSR certification as rhetorical tool for management, or device for actual stakeholder influence? |
| Värdhögskola: |
Handelshögskolan i Stockholm, Ekonomiska forskningsinstitutet |
| SCB-klassificering: |
Företagsekonomi |
| Beviljat (SEK): |
Bidragsform |
|
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
| |
Projektstöd |
|
460000 |
420000 |
420000 |
|
|
|
|
| Beskrivning: |
Sedan 1990-talet har utbudet av globala CSR-standarder expanderat kraftigt. GRI:s riktlinjer för CSR-rapportering, SA8000, FN:s Globalt Ansvar, och den kommande ISO 26000 standarden för socialt ansvar är alla exempel på initiativ med strävan att på frivillig väg få företag att bli ´goda´ marknadsaktörer. Kopplat till utbudet av frivilliga CSR-standarder är en ´granskningsexplosion´ bestående av en mängd aktörer som bidrar med tjänster kring implementeringen och olika typer av verifieringar att standarderna verkligen följs. En central aspekt av att vara socialt ansvarstagande är att företag inte bara arbetar utifrån en ekonomiskt rationalitet, utan även uppfyller de krav och förväntningar som samhället har vad gäller miljömässig och social hänsyn. I en CSR-standard ingår det därför att företag för dialog med ’relevanta intressenter’ (s.k. ’stakeholder involvement’), både från den egna organisationen (t ex arbetstagare) och från omgivningen (t ex miljöorganisationer, kunder, leverantörer) vilka på så sätt får något slags inflytande på verksamheten. Hur ’relevanta intressenter’ väljs ut och definieras, liksom vilken roll de i praktiken får, är dock en empirisk öppen fråga. Annorlunda uttryckt: det finns oklarheter i vilken grad ’stakeholder invovlement’ är ett retoriskt, legitimerande redskap för ledningen som ändå kan göra ’business as usual’, eller om det snarare utgör ett kraftfullt verktyg för att få fram mer socialt ansvarstagande företag. Denna problematik ställs på sin spets i samband med en certifieringsprocess där intressentmedverkan definieras och förverkligas av det certifierade företagets ledning, och därefter granskas av en utomstående part.
Problemet som behandlas är just den särkoppling som uppstår när en CSR-standard implementeras och kontrolleras av en utomstående granskare. Svårigheten att hitta lämpliga mått för att spegla det som granskas ökar när fokus skiftar från finansiella till sociala frågor – hur detaljerade krav en social standard än innehåller blir den förenklad och svåröversättbar i mötet med en lokal praktik. En faktor som bidrar till särkoppling är de stora intressemotsättningar som ofta döljs bakom en till synes neutral CSR-standard. Möjligheter till tolkningsflexibilitet skapar handlingsutrymme för både granskande och granskade parter, liksom andra interna och extra intressenter, med olika ekonomiska, politiska och ideologiska intressen. En avgörande fördel ligger dock hos ledningen i det certifierade företaget, som dels har en kommersiell relation till certifieringsorganisationen, dels har ansvaret för (och övertaget) att bygga upp det ledningssystem som CSR-arbetet granskas emot. Syftet är därför att med empiriskt grundad teori bidra med kunskap om hur och varför särkopplingar uppstår under en certifieringsprocess mellan en standards mål vad gäller ’stakeholder involvement’ och det inflytande som relevanta intressenter faktiskt får. Forskningen om CSR-granskning är ung och i stort behov av att vidareutvecklas, liksom kvalitativ forskning om de förberedelser som ett företag genomför för att bli mät- och granskningsbara. Vad som också måste undersökas är de maktmekanismer som verkar i dessa processer och de dynamiker som uppstår mellan certifierad (management), certifierare och olika intressentgrupper, vilket projektet därför bidrar med.
Projektet som är av grundforskningskaraktär inleds med en kartläggning av certifieringsinitiativ som förbereds till lanseringen år 2009 av den uppmärksammade ISO 26000-standarden. I huvudstudien jämförs fyra svenska ISO 26000-granskningsprocesser utförda av 1. kommersiell (stor) certifierare, 2. kommersiell (liten) certifierare, 3. icke-vinstdrivande (stor) certifierare, 4. icke-vinstdrivande (liten) certifierare. Forskningen kommer att bidra till den vetenskapliga debatten om CSR-granskning men kommer också att vara relevant och intresseväckande för praktiker som arbetar med dessa frågor. Forskningsresultaten presenteras främst på engelska i form av ett antal rapporter och kapitel i antologier, vetenskapliga artiklar, samt en bok där de granskade processerna jämförs och analyseras ur ett kritiskt perspektiv. |
 |
| Inomvetenskaplig redovisning: |
Aim, research questions & method
Transnational standard setting involves tensions and power struggles between stakeholders active in such processes. Struggles about standards´ contents are particularly intriguing in sustainability standardization that promotes more values than economical (eg social responsibility, humans rights, occupational health and safety, the environment). To reach consensus and publication of standards, standard setting entails compromises and decisions not favored by all stakeholders. As standards are interpreted and implemented value conflicts embedded in their final version may reappear and create tension. Against this background the project was set out to investigate the role of third party certification as a regulatory device for implementation of standards and not just a rhetorical tool for companies to protect their reputation.
The value-laden work of certification auditors is reinforced through the commercial relationship between the auditor and the audited company. To develop knowledge about complexities of this intermediary role the purpose was to examine certification practices through the research question: How is certification organized as a trustworthy governance tool in the sustainability field? More specifically, what is the role of the organizational form of the organization conducting third party certification (for-profit certification firms vs non-for profit organizations); the requirements used by auditors coming from such organizations to perform certification audits (procedural-based audits vs performance-based audits); and tensions and legitimacy problems the arise in various certification contexts? The research included interviews with certification auditors, accreditation organizations, standard setters and industry associations of certification firms, and case studies (interviews, observations, documents) of Swedish certification processes based on ISO 9001, ISO 14001, Forest Stewardship Council (FSC), and Programme for the endorsement of forest certification schemes (PEFC) management system standards.
Findings
Most certifiers today are profit-making companies. Non-for-profit certifiers have changed organizational form and previously state-run inspections are de-regulated to be run through the market. Accreditation, or meta-testing, have developed as regulatory oversight - a certification of the certifiers - to assure the quality of certification as a market-based monitoring system. Moreover, in order for accreditation agencies to become trustworthy a peer-review system among accreditation bodies assembling in meta-organizations has developed. Thus the trend of creating markets of certification has led to a complex re-regulation involving several layers of regulatory oversight organizations and activities.
Two systems, both covering sustainability governance, were specifically analyzed: the "private" system (eg FSC certification) and the "state" system (eg PEFC and ISO 14001 certification). In the private system accreditation is conducted by Accreditation Services International (ASI), an accreditation body fully owned by the non-governmental multi-stakeholder standard setter FSC that attributes the system with moral authority. In the state (EU) system, supported by state authority, accreditation is conducted through a national state agency or a private monopoly company licensed by the state. Both systems work increasingly with management system certification implying audit focus on systems and formal organization, but there is variation between the two systems regarding use of performance-based measures during audits of management systems. Still, given the complex nature of sustainability work there is often room for negotiation about fulfillment of performance-based indicators and their impact could be questioned.
Conclusions
This explorative research contributes substantially with new knowledge about mechanisms and problems involved in transnational governance. The findings about meta-testing differ from what is known from financial auditing which is infused by expert authority through a high degree of professionalization among financial auditors as a neutralizing mechanism. The project has also pointed at questions for future research, such as how to explain the fast diffusion of third party certification as a global regulatory device despite obvious dilemmas and problems, and how to explain when one "certification system" is prioritized over another in various empirical settings. For such endeavors the knowledge about certification systems and mechanisms at play to support their legitimacy constitutes a useful starting point.
Publications
Articles
Boström, M & Tamm Hallström, K (2010). NGO power in global social and environmental standard setting. Global Environmental Politics. 10(4) 2010.
Boström, M & Tamm Hallström, K (2012 prelim.). Global Multi-Stakeholder Standard Setters: How fragile are they? Article submitted to Journal of Global Ethics en of 2011 (in review process March 2012).
Books & chapters
Alexius, S & Tamm Hallström, K (Eds.) (2012 forthcom.). Market Values - configuring values, organizing markets, prel. title. Cheltenham, UK and Northampton, MA, USA: Edward Elgar.
Tamm Hallström, K & Gustafsson, I (2012, forthcom.). Certifiering - förtroende till salu? Furusten, S, & A Werr (Red.). Expertsamhällets organisering, prelim. titles. SIR Årsbok 2012. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Gustafsson, I & Tamm Hallström, K (2012 forthcom.). Ackreditering - granskning av granskarna. In Johnasson, V & L Lindgren (Red.). Uppdrag Granskning. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Gustafsson, I & Tamm Hallström, K (2012 forthcom.). Den paradoxala certifieringen, prel. titles. In Kristensson Uggla, B, M Reuter & F Wijkström (Eds.). Tillit i ekonomin, prelim. title. Lund, Sweden: Studentlitteratur. English version published in 2013.
Alexius, S & Tamm Hallström, K (2012 forthcom.). Introduction. In Alexius, S & K Tamm Hallström (Eds.) Market Values - configuring values, organizing markets, prel. title. Cheltenham, UK and Northampton, MA, USA: Edward Elgar.
Alexius, S & Tamm Hallström, K (2012 forthcom.). Conclusions. In Alexius, S & K Tamm Hallström (Eds.) Market Values ? configuring values, organizing markets, prel. title. Cheltenham, UK and Northampton, MA, USA: Edward Elgar.
Tamm Hallström, K & Gustafsson, I (2012 forthcom.). Neutralizing markets of verification - legitimacy in the making. Organizing for independence in the markets of motor vehicle inspection and management system certification (prel. title). In Alexius, S & K Tamm Hallström (Eds.) Market Values - configuring values, organizing markets, preliminary title. Cheltenham, UK and Northampton, MA, USA: Edward Elgar.
Tamm Hallström, K & Gustafsson, I (2011). Företagande i en globalt reglerad omvärld. In Benson I, J Lind, E Sjögren, & F Wijkström (Eds.). Morgondagens industri. Att sätta spelregler och flytta gränser. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Higgins, W & Tamm Hallström K (2009), The International Organization for Standardization, in Tietje C & A Brouder (Eds.), Handbook of Transnational Economic Organizations. Leiden, the Netherlands: Martinus Nijhoff (pp. 201-11).
Higgins, W & Tamm Hallström, K (2009). Technical standardization. In Iriye A & P-Y Saunier (Eds.), The Palgrave Dictionary of Transnational History (pp. 990-97). London: Palgrave Macmillan.
14 Conference papers (full references www.score.su.se)
Gustafsson, I, & Tamm Hallström, K (2012)
Alexius, S, & Tamm Hallström K (2012)
Brunsson, N, Gustafsson, I, & Tamm Hallström, K (2012)
Tamm Hallström, K, & Gustafsson, I (2011)
Tamm Hallström, K, Gustafsson, I, & Alexius, S (2011a), (2011b)
Tamm Hallström, K (2011)
Tamm Hallström, K & Gustafsson, I (2011)
Tamm Hallström, K & Boström, M (2010)
Boström, M & Tamm Hallström, K (2010)
Tamm Hallström, K & Boström, M (2010)
Boström, M, & Tamm Hallström, K (2010)
Tamm Hallström, K, & Boström, M (2009a), (2009b)
|
|
| Populärvetenskaplig redovisning: |
Syfte & bidrag
Inför beslut om publicering av globala standarder blir kompromisser mellan motstridiga intressen ofta nödvändiga. På hållbarhetsområdet blir detta tydligt när olika intressenter försöker komma överens om värden som ekonomi, miljö, mänskliga rättigheter och socialt ansvar i en och samma standard. När standarder implementeras uppstår tolkningsutrymme och vissa konflikter som funnits under tidigare diskussioner öppnas upp och skapar spänningar igen. Mot denna bakgrund genomfördes detta projekt om tredjepartscertifiering som regleringsverktyg för att säkra att standarder följs och inte förblir ett retoriskt verktyg för företagsledningar att skydda sitt rykte.
Certifieringsrevisorer är externa kontrollanter som anlitas av företag som önskar bli certifierade mot standarder. Genom ett godkänt certifikat kan ett företag (andra part) visa upp gentemot kunder och intressenter (första part) sitt hänsynstagande till en eller flera standarder. Eftersom standarder är värdeladdade blir det också flera värden som står på spel när en certifieringsrevisor utför dessa kontroller. Det ekonomiska beroende som uppstår mellan certifieringsrevisorn och företaget som betalar för denna tjänst skapar ytterligare problem. Hur kan vi som konsumenter vara säkra på att en revisor som är beroende av intäkter från, och fortsatta affärsförbindelser med, sina kundföretag inte ser mellan fingrarna gällande brister i en verksamhet som certifieras? Hur kan vi vara säkra på att företag är "goda" bara för att de har ett godkänt certifikat?
För att utveckla kunskap om certifieringsrevisorers värdeladdade arbete som gränsvakter till de företag som ska uppfattas "goda", ställdes följande forskningsfråga: Hur organiseras tredjepartscertifiering som trovärdigt styrverktyg på hållbarhetsområdet? Vilken roll spelar organisatorisk form på certifieringsverksamhet (icke-vinstdrivande organisationer kontra företag)? Vilka mätmetoder används i olika certifieringsprocesser (procedur- kontra resultatbaserade indikatorer)? Vilka spänningar och legitimitetsproblem uppstår i olika certifieringssammanhang? Forskningen omfattade intervjuer med certifieringsrevisorer, ackrediteringsorgan, standardiserare och branschorganisationer för certifierare, liksom fallstudier av certifieringsprocesser med fyra olika ledningssystemstandarder i fokus: ISO 9001 för kvalitet, ISO 14001 för miljö, liksom FSC och PEFC för hållbart skogsbruk.
Studien visar att flertalet certifieringsorganisationer idag är vinstdrivande företag - de som tidigare varit icke-vinstdrivande har ändrat organisationsform och tidigare statligt drivna inspektioner har avreglerats (t ex hissbesiktning, säkerhetsmärkning, bilprovning). Tanken är att företags hänsynstaganden till värden som anses viktiga ur ett samhällsperspektiv styrs genom att företagen anpassar sig till frivilliga standarder och låter sig kontrolleras genom certifiering som kommersiell tjänst. Under denna utveckling har ackreditering, eller meta-testning, vuxit fram som en central övervakningsmetod, en certifiering av certifierarna som syftar till att säkra trovärdigheten för denna styrmetod. För att göra ackreditering trovärdig har ytterligare lager av meta-testning utvecklats genom att olika ackrediterare samlas i en gemensam medlemsorganisation där medlemmarna gör kollegiala kontroller på varandra. Vi ser därmed att trenden att kommersialisera certifiering har lett till en komplex omreglering som omfattar flera lager av övervakningsaktiviteter som tillsammans formar ett större "certifieringssystem".
Studien visar också att det finns konkurrerande certifieringssystem. Två sådana undersöktes särskilt: det privata systemet (t ex FSC certifiering) och det statliga systemet (t ex ISO 14001, PEFC certifiering). En avgörande skillnad, förutom att det är olika standarder som används för certifiering, gäller vem som utför ackrediteringen och därmed vilken auktoritetsgrund systemen lutar sig mot. FSC:s certifiering utförs av Accreditation Services International (ASI), en helägd verksamhet till FSC som förser systemet med moralisk auktoritet. I det statliga systemet har EU skapat ett gemensamt system för ackreditering med nationella myndigheter som ackrediterare (t ex Swedac i Sverige), vilket innebär att systemet lutar sig mot statlig auktoritet. En annan skillnad gäller användning av procedur- och resultatmått för certifieringsrevision, där det privata systemet betonar resultatmätningar mer. Hållbarhetsvärden är dock komplexa att tolka och mäta och i fall av oenighet kring ett företags uppfyllande av resultatkrav i en standard (t ex externa intressenter anser att ett skogsbolag agerat i strid med FSC samtidigt som företaget har godkänt certifikat) visar studien att utfallet gynnar den certifierade med stöd av certifieraren.
Forskningen bidrar med viktig kunskap om tredjepartscertifiering som hjälper forskare och praktiker att bättre förstå och hantera den flora av certifieringsmärken som möter dagens konsumenter och inköpsavdelningar och varför vi i så hög grad tycks lita på dessa märken.
Populärvetenskapliga publikationer
Tamm Hallström, K & Gustafsson, I (2012 kommande). Certifiering - förtroende till salu? Furusten, S & A Werr (Red.). Expertsamhällets organisering. SIR Årsbok 2012. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Gustafsson, I & Tamm Hallström, K (2012 kommande). Ackreditering ? granskning av granskarna. I Johnasson, V & L Lindgren (Red.). Uppdrag Granskning. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, I & Tamm Hallström, K (2012 kommande). Den paradoxala certifieringen. In Kristensson Uggla, B, M Reuter & F Wijkström (Eds.). Tillit i ekonomin. Lund: Studentlitteratur. Engelsk version 2013.
Tamm Hallström, K & Gustafsson, I (2011). Företagande i en globalt reglerad omvärld. Benson I, J Lind, E Sjögren, & F Wijkström (Red.). Morgondagens industri. Att sätta spelregler och flytta gränser. Lund: Studentlitteratur.
|
|
|
|